Under många år blev sedan den 4 oktober symbolen för arbetet för ett fritt näringsliv. I dag är det kanske fler som tänker på kanelbullens dag men striden om löntagarfonderna är fortfarande värd att uppmärksamma.
Det blir inte minst tydligt om man läser den nyss utgivna boken Sista striden det är, av ekonomhistorikern Rikard Westerberg och utgiven på Fri Tanke förlag. Det finns sedan tidigare flera böcker som tar upp löntagarfonderna ur olika perspektiv men Westerberg sätter in konflikten i ett historiskt och internationellt sammanhang och visar dess konsekvenser in i vår tid.
Westerberg konstaterar att idéer om branschfonder som medel för att ta offentlig kontroll över privata vinster fanns i många länder. Men det drevs längre i Sverige och reaktionen blev mer omfattande.
Det bevisas inte minst av att svensk debatten idag inte handlar om det offentliga ska få ta vinster från företag, utan om företag ska få göra vinst på skattepengar (debatten om vinst i välfärden). Den 180-gradiga vändningen visar hur kontraproduktiv löntagarfonderna var för den politiska vänstern. Den banade väg för vad ekonomhistoriker kallar marknadsvändningen.
Att löntagarfonderna förändrade svensk borgerlighet är relativt känt. Från att tidigare ha försökt förhålla sig neutrala till partipolitiken går näringslivets organisationer från och med början av 1980-talet in och tar över de borgerliga partiernas idéproduktion och opinionsbildning. Borgerlig politik blev lika med avregleringar och liberaliseringar av ekonomin.
Men löntagarfonderna har minst lika stor inverkan på Socialdemokraterna. Efter att fack och arbetarrörelse flyttat fram sina positioner under 1960- och 70-talen åkte man i löntagarfonderna på ett svidande nederlag som man aldrig hämtade sig ifrån. I stället för att fortsätta driva en nationalstatlig folkhemspolitik sluter arbetarrörelsen upp bakom idén Sverige som del av en globaliserad marknadsekonomi. Enligt löntagarfondernas upphovsman Rudolf Meidner blev det ”den sista öppna konflikten mellan arbete och kapital”.
Efter misslyckandet med löntagarfonderna är socialdemokratiska regeringar de som genomför många av de liberala reformer som formar det moderna Sverige.
För att förstå allt det motsägelsefulla bör man känna till striden om löntagarfonderna. Den 4 oktober 1983 blev en vändpunkt i svensk politisk historia - för både vänster och höger.