På juridikutbilldningen i Uppsala liknades kommunsektorn ofta vid vilda västern. Bristen på kommunjurister gjorde att det var fritt fram på många håll. Det var svårt att inte tänka på detta när nyheten om bygglovshanteringen i Gällivare kom.
Detta går inte att beskriva som annat än en enorm skandal. Bygglovsärendena förefaller inte ha varit lagbundna alls. Lov verkar ha getts i strid med snart sagt varje tillgänglig lag eller plan som funnits tillgänglig. Fakturor har inte skickats. Bygglov har getts på stående fot i receptionen. Grannar har inte fått ha synpunkter. Ovanpå allting finns fortfarande uppgifter om mutor, jäv och otillåten påverkan. Detta är inte vilda västern utan en ren dystopi.
Det går förstås att sympatisera med tanken att låta folk bygga som de vill. Sammantaget förefaller detta dock i praktiken handla mer om korruption än idealism. Det är inte alla som inte fakturerats, bara somliga. Och så där lär det vara i alla aspekter. Det är därför lagarna är viktiga: alla invånare ska behandlas lika. Kommunen får inte behandla människor olika.
Det är gott att kommunen har polisanmält ett antal ärenden. Det verkar troligt att fler ärenden och händelser bör anmälas. Det är inte några rutiner som har brustit här, det har uppenbarligen funnits en utbredd och osund kultur på denna förvaltning. Nuvarande förvaltningschefen Henrik Lyngmark kan inte lastas för dess uppkomst. Men det är milt uttryckt pikant att han verkade som chef där i närmare två år till synes utan att märka något av detta. Hur detta har varit möjligt är också något som kommunen måste titta närmare på. Uppenbarligen finns det kraftiga organisatoriska och kommunikativa brister i förvaltningen bortom bygglovshanteringen.
Att detta har kunnat pågå i många år utan att något har gjorts är skrämmande. Lägg därtill andra inslag från Gällivares styre som har gett skrämselhicka på senare tid. Alltifrån hur Topbostäder verkar styras från skuggorna i strid med lagen, till det ohejdade omhändertagandet av barn på stundtals oklara grunder. Bara i år ökade dessutom politikerkostnaden för socialnämnden i kommunen med närmare 45 procent.
Det framstår onekligen som att den osunda kulturen inte är förbehållen miljö- bygg- och räddningsförvaltningen. Det är ingen slump att Moderaterna blev största parti i valet. Tyvärr räckte det inte till maktskifte så räkna med att se fler historier om maktmissbruk under mandatperioden.