Januariöverenskommelsen innehöll en utredning om hur deltagandet i förskolan kan ökas. I måndags presenterade enmansutredaren Lotta Edholm (L) sina förslag. Mest uppmärksammat är förslaget att göra förskoleundervisning obligatoriskt från och med det år barnet fyller fem år, det vill säga en utökning av skolplikten med ett år.
Frågan är dock om en förlängning av skolplikten för alla barn är den mest träffsäkra åtgärden om syftet är att förbättra kunskaperna i svenska hos de barn som har ett annat modersmål än svenska. 95 procent av alla barn går redan i förskola vid femårsåldern.
Av de nära 7 000 barn som inte gör det är det bara hälften som tillhör nyanlända familjer. En utökning av plikten skulle ändå medföra merarbete och ökade omkostnader för alla kommuner. En förskoleplats kostar i genomsnitt drygt 150 000 kronor per barn och läsår.
I förlängningen skulle utökad plikt också betyda ytterligare stress i vardagen för många familjer, vars barn inte har problem med svenska språket. En alternativ möjlighet vore att skapa särskilda obligatoriska språkförskolor för de barn som faktiskt behöver extra stöd. Då bör man också börja tidigare, till exempel från tre års ålder.
Liberalerna och Moderaterna drev i valrörelsen 2018 linjen att införa en obligatorisk språkförskola om femton timmar i veckan för alla barn till nyanlända familjer från det år de fyller tre. Det vore en mer träffsäker reform än det som utredningen nu kommit fram till.
Lotta Edholm föreslår visserligen att det ska bli obligatoriskt för kommunerna att skriva in barn till nyanlända föräldrar från och med att de fyller tre. Inskrivningen ska sedan upprepas då barnet fyller fyra. Men deltagandet är inte obligatoriskt. Varför inte ta steget fullt ut och göra förskolan obligatorisk för de treåringar som inte har med sig svenskan från hemmet?
Det är rimligt och rätt att regeringen tittar på förskolan. Den är ett av det kanske kraftfullaste verktyg vårt samhälle besitter för att förbättra integrationen. Forskningen visar att förskolan stärker barns språkinlärning och kognitiva förmågor. Effekten är särskilt påtaglig för de barn som kommer från socioekonomiskt svaga miljöer eller som har ett annat modersmål än svenska.
Det är mot den här gruppen som samhället behöver fokusera resurserna tidigare. För att komma in i det svenska samhället är språket en avgörande nyckel.