Därför behöver marknadsekonomin alla sina vänner. Precis som andra grundläggande goda värderingar behöver sina vänner till sitt försvar från tid till annan. Försvarar man inte dessa när så krävs, riskerar de att sakta men säkert vittra sönder.
En inte helt ovanlig föreställning är att kapitalismen och marknadsekonomin ställer till med mycket ont. Och så kan det vara, misstag sker till exempel på finansmarknader som får stora konsekvenser för andra. Därtill begås även ibland brott inom företag. Men detta är inte marknadsekonomi eller kapitalism. Marknadsekonomi betyder inte heller girighet, utan innebär – om man rådfrågar Nationalencyklopedin – ett ”ekonomiskt system som förutsätter enskild äganderätt, privatägda företag samt rätt för producenter och konsumenter att fritt agera som säljare och köpare” och står i motsats till ett statligt ägt och styrt system.
Att det finns girighet inom systemet är oundvikligt, men det är inte nödvändigtvis skadligt heller. Det är snarare en fördel så länge det inte skadar andra människor, vilket ett straffrättsligt regelverk kan förhindra i en rättsstat.
Det handlar alltså främst om den enskildes möjlighet att själv kunna köpa och sälja varor och tjänster, starta företag, investera, låna och äga – producera ett värde och profitera på det. Den individuella friheten i den ekonomiska sfären, helt enkelt.
Den fria marknadsekonomin har skapat tillväxt och innovationer som har lett till att miljarder människor har fått ett bättre liv. I motsats till detta har välståndsutvecklingen varit usel i samhällen där marknadsekonomi inte har varit rådande.
Det saknas inte samtida och historiska exempel: Nordkorea och Sydkorea, Hongkong och Kina, Västtyskland och Östtyskland, Finland och Estland, Österrike och Ungern. Det gäller inte bara BNP per capita, det gäller även mått som spädbarnsdödlighet eller förväntad livslängd. I alla dessa fall har marknadsekonomin kommit ut som segrare.
Kapitalismen och marknadsekonomin ger fattiga människor goda förutsättningar att skapa välstånd, men samma förutsättningar gäller dem som redan är rika. Det är ofta det sistnämnda som får kapitalismens ovänner att gå bärsärkagång.
Men fattiga blir inte fattigare av marknadsekonomin, även om vissa vill få det att framstå som att så är fallet. Tvärtom har den extrema fattigdomen minskat stadigt de senaste decennierna. I dag lever cirka 9 procent av världens befolkning, runt 690 miljoner människor i extrem fattigdom. Detta kan jämföras med 1,9 miljarder människor år 1981.
Marknaden främjar människors förmåga att bestämma vad de vill köpa, hur mycket de vill köpa, var de vill bo och var de vill arbeta. Att ta bort enkla val minskar friheten. Att ta bort alla val är totalitärt. Och valmöjligheterna är alltid mer begränsade i stater utan eller med en begränsad marknadsekonomi. I dessa bestäms vilka varor och tjänster som ska finnas och till vilka priser. Någon annan pekar med hela handen och väljer åt dig.
I forna kommunistiskt styrda Östeuropa bestämdes mer eller mindre all inriktning, inte bara ekonomisk, utan även forskning och utbildning, av centralmaktens planering. Det ledde till sämre ekonomisk och teknisk utveckling, fattigdom och brödköer.
Den smartaste personen i ett rum är inte smartare än den samlade intelligensen från alla andra i samma rum. Marknaden fungerar på samma sätt och kommer alltid utkonkurrera planering av det offentliga. För på den fria marknaden fattas miljontals individuella beslut, vilket kommer leda till bättre resultat än den smartaste personen i ett rum någonsin kan åstadkomma. Ju mer staten lägger sig i marknaden, desto sämre resultat.
Precis som socialismen och planekonomin har kapitalismen och marknadsekonomin prövats, men med radikalt olika resultat och utfall. Marknadsekonomin har möjliggjort att enskilda individer kan äga och genom sitt arbete producera något av värde. Det ger individen den frihet och makt som krävs för att hon ska kunna skapa och styra över sin egen framtid. Det skapar större incitament för utveckling, kreativitet och hårt arbete än något annat system någonsin gjort.
Kapitalismen och marknadsekonomin står bakom det välstånd vi har i dag och allt det välstånd som kommer skapas i morgon. Den utvecklingen kan och kommer alla kunna ta del av. Tack vare detta är vi på god väg att utrota den extrema fattigdomen i världen, även om det inte sker i en handvändning.
Den ordningen är väl värd att försvara varje dag. Gör det du också.