I går släppte Konjunkturinstitutet, KI, sin senaste rapport om konjunkturläget. Myndigheten tror att Sverige kommer gå in i en lågkonjunktur nästa år. Detta eftersom hög inflation, stigande räntor och fallande tillgångspriser pressar hushållen som kommer att dra ner på konsumtionen. Däremot tror KI att lågkonjunkturen kommer att hållas uppe relativt väl av arbetsmarknaden. Enligt prognosen kommer arbetsmarknadsläget att bli försämrat, men arbetslösheten beräknas inte öka mer än marginellt.
"Det stora för hushållet, just nu, är de stigande priserna. De är svåra att hantera. De kommer att bli ännu värre och det är den stora utmaningen för hushållen", sa Albin Kainelainen generaldirektör för Konjunkturinstitutet till SvD.
En hel del talar för att elpriserna kommer slå nya rekord i vinter. Åtminstone för den södra landsändan. Nyligen rapporterade SvD att den som tidigare haft en elräkning på 20 000 kronor för det kalla halvåret och bor i elprisområde 3 eller 4, kan få krav om 70 000 kronor när räkningen landar i brevlådan i mars.
Men det kan bli ännu värre än så. Exempelvis kan Ryssland komma att använda gasleveranserna till Europa som ett politiskt vapen för att straffa länder som ger stöd till Ukraina i kriget mot Ryssland. Om gasleveranserna stoppas helt lär priserna stiga ytterligare. Detta i kombination med stigande räntor och inflation kan leda till att människor tvingas lämna sina hem även om hushållen har arbeten att gå till.
I förrgår föreslog Moderaterna att det ska införas ett tillfälligt högkostnadsskydd för privata elkunder, liknande det som finns i Norge. Om månadspriset överstiger en viss nivå ska staten stå för en majoritet av den överskjutande kostnaden den månaden.
Principiellt tar det emot. Skattereduktioner eller liknande hade varit att föredra. Staten borde inte lägga sig i prismekanismer. Med samma logik skulle man kunna införa högkostnadsskydd för mycket annat, exempelvis för räntor, vilket hade varit ohållbart.
Situationen kan dock bli exceptionell, om hundratusentals familjers privatekonomi körs i botten. Det kan därför vara nödvändigt att dämpa dessa kostnader, men på sikt behövs det en duglig energipolitik både i Sverige och EU. Till stor del är situationen politiskt förvållad.
Staten kommer dock inte kunna kompensera för alla kostnadsökningar som uppstår. Med den givna förutsättningen bör alla förbereda sig på att bli lite fattigare framöver.