Ledare: Jakt på jämställdhet

                           

1 februari 2010 06:01
Det är hett med jämställdhet. I jakten på lösningarna kan målet vara förblindande. Så förblindande att orubbliga värderingar omprövas, de politiska motståndarnas retorik kidnappas och populistiska förslag konstrueras.

 

Borgerligheten, med Moderaterna i spetsen, riskerar att begå ett kardinalfel nu när den så tendentiöst låter sig berusas av vänsterns och feminismens "sanningar". Sanningar om glastak och klistriga golv och bastubadande, ryggkliande, maktgalna män. Med könskvotering i börsbolagens styrelser ska, enligt Moderaterna, sjukdomen botas. Diagnosen tar dessvärre inte hänsyn till hela sjukdomsbilden, utan enbart till vissa, välvalda symptom. Det är beklagligt, minst sagt.

 

 

Mot denna bakgrund framstår regeringens beslut om 100 miljoner till fortsatt stöd för kvinnors företagande nästan som lovvärt. Satsningen anses nödvändig mot bakgrund av det relativt låga företagandet bland kvinnor. År 2006 drevs 111.000 företag av kvinnor. En andel som legat på ungefär samma nivå under den senaste tioårsperioden. Drygt 30 procent av alla nyföretagare är kvinnor. Samtidigt är enbart drygt fem procent av de yrkesverksamma kvinnorna i Sverige företagare, hälften så många som snittet för EU-länderna.

 

 

Men politikerna, särskilt de borgerliga, borde i stället för att pytsa in ytterligare fantasisummor fundera på politikens roll i sammanhanget. Varför är steget så stort för människor, oavsett kön, att starta egna företag i Sverige år 2010? På vilket sätt inverkar den ekonomiska politiken på människors val? Hur ser attityderna kring entreprenörskap i allmänhet och inom välfärdssektorn i synnerhet ut?

 

I Sverige arbetar många kvinnor inom den offentliga sektorn, många inom vården. Ingångslönen för sjuksköterskor i Sverige är ur ett internationellt perspektiv förbluffande låg. I ett land som Kanada är ingångslönen nästan dubbelt så hög. Konkurrensen om arbetskraften driver upp lönerna vilket bidrar till att många kvinnor i andra delar av världen väljer den privata sektorn.

 

 

En svensk borgerlig politik borde påminna om de svenska kvinnornas långa historia av företagande. Ett företagande som politiken alltför många gånger medvetet, eller omedvetet, försvårat. Kvinnor behöver en reform av den ekonomiska politiken som möjliggör ett tillvaratagande av den utvecklingspotential som finns inom den kvinnodominerade offentliga sektorn.

Med ändrade attityder kring entreprenörskap, inom exempelvis vården, skulle kvinnors löneutveckling påverkas gynnsamt. Det skulle leda till högre löner bland kvinnor, ökat företagande och inte minst fler kvinnor med kompetens av vikt för bolagsstyrelser. På så vis skulle flera av de problem som jämställdheten dras med botas. Utan kvotering och särskilda satsningar på något så exotiskt som kvinnors företagande.

 

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!