Spionoperan – en förlustaffär

Spionoperan på Kläppenteatern blev en förlustaffär. Nu kritiserar manusförfattaren Tomas Bresky Bodens kommuns agerande.

Brevkritik. Tomas Bresky kritiserar hur Bodens kommun skött Spionoperan på Kläppenteatern. Föreställningen har gått 500.000 i back.

Brevkritik. Tomas Bresky kritiserar hur Bodens kommun skött Spionoperan på Kläppenteatern. Föreställningen har gått 500.000 i back.

Foto: Håkan Gidlöw

Teater2015-01-16 15:40

Spionoperan bygger på Tomas Breskys bok om Bodenspionen Fritiof Enbom som på 50-talet åtalades för spioneri åt Sovjetunionen. Manuset har Tomas Bresky tillsammans med Karsten Palmér skrivit. Totalt såg 1300 personer föreställningen i somras, hälften av vad som krävdes för att täcka produktionskostnaderna. Skådespelare och musiker ska inte ha fått betalt. I ett brev till Bodens kommun riktar Tomas Bresky kritik mot att kommunen inte gått in med mer pengar när kommunen använder evenemanget som ett exempel på en lyckad kultursatsning. "Bodens epitet som berömvärd kulturkommun svärtas ned" skriver han.

– Det är som jag har skrivit i brevet, jag går inte in i det här för personlig vinning, säger Tomas Bresky till Kuriren.

Själv tar han inte ut något arvode. Mellan 50 och 60 skådespelare medverkade i operan under sommaren, flera av dem har inte fått betalt och kommer enligt Bresky att vända sig till Kronofogden. Bresky vill gärna få till ett möte med kommunen för att diskutera hur förlusterna ska kunna täckas.

– Vi kan inte ställa några krav, det är upp till dem om de har lust att träffas och diskutera hur förlusten kan täckas, säger Tomas Bresky.

Kritiken gäller också att Bodens kommun inte marknadsfört evenmanget tillräckligt, genom att inte ta upp det i sina tips över sommaraktiviteter. Totalt har kommunen beviljat 1,64 miljoner i projektbidrag för Spionoperan.

Att täcka förlusterna i Rolf Degerlunds företag Pronto Production AB är enligt kulturchefen Detlef Barkanowitz inte aktuellt.

– Skådespelarna är anlitade av bolaget och vi styrs av kommunallagen. Vi kan inte gå in och täcka upp ett bolags förlust, säger Detlef Barkanowitz som hänvisar till att beslutet om bidrag tagits av den förra kommunledningen.

– Vi vill alltid lyssna på vad folk har att säga, vi kommer sätta oss ner på måndag och planera in ett möte, säger Barkanowitz.

Om Rolf Degerlund, som numera är teaterchef i Kautokenio i Nordnorge kommer medverka är inte klart.

– Nu är det Tomas Bresky som har bett om ett möte och då ska vi självkart lyssna på honom, säger Barkanowitz.

Rolf Degerlund beklagar att ingen lösning har nåtts hittills:

– Det här är olyckligt. Många har engagerat sig och gjort detta möjligt. Bodens kommun och landstinget har ställt upp, men det bygger på sålda biljetter, säger Degerlund till NSD.

Spionoperan

Enbom – en spionopera från Kalla Kriget, bygger på Tomas Breskys bok om Fritiof Enbom som på 50-talet greps för spioneri. Enbom åtalades för att ha spioneri genom att ha samlat in uppgifter om försvarsanläggningar, bland annat Bodens fästning. Själv hävdade han att han hade kontakt med Sovjetunionen, något som starkt ifrågasatts i efterhand.

Två somrar i rad har föreställningen spelats på Frilufsteatern Kläppenteatern i Boden, producerad av Rolf Degerlund och i regisserad av Eva Gröhndal. Musiken har komponerats av Rolf Hedberg.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!