William Shakespeares pjäs "Richard III", handlar om den engelske hertigen av Gloucester – en hertig med stora ambitioner. Målet är att bli kung av England, men för att nå dit måste han inte minst röja en massa människor ur vägen.
– Det sker minst sex mord i pjäsen, säger Claes Åström.
Sommaren 2019 satte han upp Shakespeares odödliga kärlekssaga "Romeo och Julia" som clownföreställning, men att det åter blir en Shakespeareuppsättning handlar främst om vår oroliga samtid.
– När jag fick frågan hade Ryssland invaderat Ukraina och Trump börjat flytta fram sina positioner. Därför kändes "Richard III" som ett lämpligt val eftersom det är en pjäs som handlar om makt. Allt som sker idag med fakenews, splittring, misstroende och hot om våld finns i Shakespears text, som skrevs kring 1592. Viktiga samtidsfrågor att lyfta på teaterscenen för att skapa diskussion, säger han.
Vid Norrbottens-Kurirens besök repeteras en av scenerna som blivit kvar efter Claes Åströms manusbearbetning. Richard III är nämligen en lång pjäs, men framför allt komplicerad eftersom alla är släkt med varandra och heter samma sak.
– Det måste vara begripligt för både publik och skådespelare vem man talar om. Därför har grundarbetet varit att förenkla utan att berättelsen blir infantil. Det vanliga är att man tar bort kvinnorollerna, för att inrikta sig på att berätta om maktkampen. Men den vägen ville inte jag gå. Det är ju kvinnorna i det patriarkala samhället som får konsekvenserna av maktspelet i sitt knä. Inte minst är det deras söner som mördas, säger han.
Att arbeta med clowntekniken ställer annorlunda krav på skådespelarna, inte minst vad gäller fokus som istället för medspelare är publiken.
– Många av oss bryter ny mark. Det är spännande bara man kommer över sin egen uselhet, säger skådespelaren Jonas Hellman-Driessen.
Han spelar ett flertal roller, liksom övriga i ensemblen, förutom Erik Kaa Hedberg i rollen som Richard III.
– Erik är nog den snällaste människan som finns i hela Norrbotten. Därför ger det en extra krydda att låta honom spela högstatus, säger Claes Åström.
Logiken, för de som är obekanta med clown, är att alla adliga har halvmask medan vanligt folk har näsa i en clownföreställning.
– Det är så det fungerar. Roller med halvmask har alltid lite högre status, medan de "nakna" clownen med näsa alltid står lägst i rang. De spelar vakter, tjänare och i vissa fall mördare i denna pjäs.
Clown handlar med andra ord mycket om teknik vilket, enligt Claes Åström, innebär att man egentligen har två repetitioner.
– Först repeterar man in pjäsen, sedan tillkommer mask och näsa där skådespelaren måste hitta sin egen clown. Det är med andra ord ett tidsödande repetitionsarbete där skådespelarna är extremt inkluderade.
Claes Åström lyfter också det extremt viktiga samarbetet med sminkös och kostymör är avgörande för att hitta rätt i rollbearbetningen.
– Jag har tidigare samarbetat både med Isabel Löfgren Roberts, som gör maskerna och Karin Sundvall som gör kostymerna. Det underlättar, menar han.
Erik Kaa Hedberg, i rollen som den hämndlystne maktgalningen Richard III, uppskattar clownarbetet.
– Det är häftigt. Inte minst att fokus ligger mot publiken hela tiden. Det är åskådarna som blir spegeln, säger han.