Billy Jean King vann den historiska tennismatchen "kampen mellan könen" på 1960-talet som ledde till att kvinnor och män har samma prispengar inom tennissporten, gestaltad av Therése Lindberg.
"Godnattsagor för rebelltjejer" slog ned som en bomb i barn- och ungdomsboksfloden när den engelska originalutgåvan kom ut. Sedan den första boken har författarna Elena Favilli och Francesca Cavallo gett ut "Godnattsagor för rebelltjejer 2" – totalt 200 berättelser med kvinnliga förebilder ur historien – sagor som nu dramatiserats av Rasmus Lindberg.
– Det har närmast varit ett självmordsuppdrag att välja ut vilka av de 200 kvinnor vi ska gestalta. Därför har jag begränsat mig till de kvinnor som gjort uppror. Det blev 25 stycken, säger Rasmus Lindberg.
Pjäsen, som ska gå på turné och spelas för mellanstadiebarn, har fått en ramberättelse för att plocka in sagorna i nutiden. Skådespelaren Maria Pontén spelar en tjej som ingår i ett gäng som mobbar en flicka i klassen. Nu har någon i gänget använt hennes telefon för att ta nakenbilder på flickan i duschen efter gymnastiklektionen och gänget hetsar henne att publicera bilderna.
– Hon vill inte, samtidigt är hon rädd för att blir exkluderad ur gänget, säger Maria Pontén.
I en "sportscen" får publiken möta ett antal kvinnor som gjort avtryck inom sina sporter. Exempelvis Alfonsina Strada, en cyklist från Italien, som trotsade arrangörerna och ställde upp i "Giro d´Italia" och satte ett hastighetsrekord som stod sig i 26 år, trots att hennes cykel vägde 20 kilo och bara hade en växel.
Hennes mormor, gestaltad av Anna Thiam, försöker uppmuntra henne att göra det rätta och vara sann mot sig själv samtidigt som publiken får ta del berättelser från hela världen.
I just denna scen lyfts kvinnliga idrottare som varit banbrytande, men pjäsen berättar också om exempelvis Katherine "Kate" Wilson Sheppard som var den mest framstående personen i kampen för kvinnlig rösträtt i Nya Zeeland och landets mest kända suffragett.
Exempelvis medborgarrättsaktivisten Rosa Parks, piloten Amelia Earhart, som var den första kvinnan att flyga ensam över Atlanten, systemvetaren Margaret Hamilton som programmerade mjukvarukoden till styrsystemet i datorn på Apollo 11, en pirat och Manal Al-Sharif som trotsade förbudet för kvinnor att köra bil i Saudiarabien och fängslades, för att nämna några av dessa historiska kvinnor publiken får möta.
Flera i ensemblen lyfter Gloria Ray Kalmarks historia.
– Hon var den första afroamerikanska kvinnan i USA som tog universitetsexamen. Hon gifte sig med en svensk man och bor i Stockholm. Det svindlar att historien ligger så nära i tiden, säger Willma Idris.
"Det finns så många otroliga kvinnor. Tänk bara Malala Yousafzai som blev skjuten i huvudet för att hon protesterade emot att talibanerna stängde skolor för flickor och sedan bara fortsatte sin kamp", säger Anna Pontén.
Pjäsen har spelats för en provpublik som verkligen bevisade att dessa kvinnor verkligen behöver uppmärksammas, menar Anna Pontén.
– Ingen i publiken kände till någon av kvinnorna. Däremot Napoleon och Armstrong, män som bara nämns i en bisats, berättar hon.
Den episodiska föreställningen visar inte minst det pris många av kvinnorna fick betala.
– Det finns så sorgliga öden. Samtidigt är det tack vare dem som kvinnors rättigheter stärkts, säger Rasmus Lindberg.