– Det är lite skrämmande men kul. Min dotter Anna-Klara sa, när jag fick frågan om att spela Loranga, att det var en perfekt roll för mig. "Du behöver bara tagga ned lite, pappa". Så, jag är väl lite som Loranga även om jag föreställer mig att de flesta människor identifierar sig med Masarin och hans försök att förstå världen, säger han.
Barbro Lindgrens älskade barnböcker om "Loranga, Masarin och Dartanjang", den tokroliga familjen som gör vad de själva vill och har lust med, sätts upp som sommarteater av Norrbottensteatern med nyskriven musik av Mattias Alkberg.
– Det är basic rockmusikmusik som kanske inte hörs på radion, men jag har hört kollegorna gnola på låtarna här i korridorerna. Så någorlunda populär musik är det väl, säger han.
Pjäsens regissör Rasmus Lindberg menar att Mattias Alkberg fick frågan eftersom han har ett personligt och starkt förhållande till författaren Barbro Lindgren och karaktärerna i hennes böcker.
– Jag lärde mig att läsa väldigt tidigt och hade läst alla Barbro Lindgrens böcker, även några av hennes vuxenböcker, när vi flyttade till Luleå från Stockholm. Då var jag nio år och gick på hennes författarsamtal på Lillan. När det var slut undrade hon om det fanns frågor. Jag räckte upp handen. Det blev ett samtal på ungefär en timme. När jag senare lärde känna hennes söner Mathias och Andreas visade det sig att hon kom ihåg mig. Jag har också träffat henne och spelat musik med bröderna Lindgren, säger Mattias Alkberg.
Det är Nora Bredefeldt som spelar Masarin. Även hon har en koppling till barnböckerna.
– Min farfar Gösta Bredefeldt gjorde rösten till dockversionen av Loranga, Masarin och Dartanjang med premiär 1972 på SVT. Det visste jag faktiskt inte om, även om böckerna var de trasigaste i bokhyllan när jag växte upp. Jag och min bröder älskade dessa berättelser.
Relationen till tillvaron, där Loranga inte kan tänka sig att arbeta utan bara vill göra sådant han tycker är kul och alla andra småtokiga karaktärer som befolkar denna berättelse, varierar inom ensemblen.
Erik Kaa Hedberg som spelar tjyven Gustav har exempelvis somnat till Toivo Pawlos röst.
– Kanske är det från just dessa böcker jag fått smak för det surrealistiska. Jag älskar hur karaktärerna förhåller sig till denna skruvade vardag på ett självklart sätt. Jag menar även tjyven Gustav, som får ledigt från fängelset för att det är vackert väder, blir polare med dem han tjyvar ifrån. Dessutom återvänder han alltid till fängelset, konstigt nog, säger han.
Karin Paulin och Linda Wincent tyckte å sina sida bättre om Barbro Lindgren böcker "Jättehemligt", "Världshemligt" och "Bladen brinner" där författaren gestaltar sin egen uppväxt, från tio till femton års ålder. Nu ska Karin Paulin ta sig an rollen som Lorangas gamla pappa Dartanjang som varje dag har en ny identitet medan Linda Wincent ska försöka ro denna pjäs i land i rollen som Surtanten från Luleå kommun.
– Det är en väldigt roligt text att jobba med. Vi har vansinnigt kul, säger Linda Wincent.
Enligt Rasmus Lindberg är ett tydligt tema i pjäsen frihet och frihetens pris, att uppleva sig obetydligt eller att växa upp som Masarin i en familj utan regler.
– Alla karaktärer är varianter på makt, ordning, skurkar, laglöshet och som för Dartanjang en daglig identitetsförhandling. Är han rörmokare, tigertämjare, bagare eller kanske sig själv. Dessutom lyfts förvärvsarbetets för- och nackdelar för korvförsäljaren som aldrig får betalt. Att tillhöra kan var underbart, men också inte, säger han.
Fotnot: "Loranga, Masarin och Dartanjang" har premiär på Hägnan i Luleå den 10 juni och spelas där i två veckor innan den går på turné i länet.