- Jag hoppas att folk blir smickrade och inte arga. Men det är smällar man får ta, säger han.
Det är inte lätt att sätta in Alexis Weak i en musikalisk genre. Något debutanten själv är mycket nöjd med, eftersom han helst inte vill bli placerad i ett fack över huvud taget. På sin debutskiva softrappar Weak över poppiga house-slingor. Bland annat.
- Jag vill inte vara begränsad i vad jag ska göra eller hur det ska låta, jag vill bara göra musik och att folk ska uppskatta den. För mig är det naturligt, dessutom missar man publik om man är för genrebunden, säger han.
Tilldelad textförfattarpris
2009 fick Alexis Weak Magasinet Novells årliga textförfattarpris, ett pris som även tilldelats de hyllade låtskrivarna Annika Norlin och The Radio Depts Johan Duncanson. Weaks texter är personliga och handlar om relationer, kärlek och pengar.
- Det är viktigt att texterna känns spontana, när det blir tillkrånglat tycker jag att man tappar lite. Jag gillar det naturliga drivet i texten. Samtidigt tycker jag att det är extremt viktigt att texterna blir bra. Det betyder inte att jag sitter i dagar för att få en text rätt. Jag skriver på känsla, men det är viktigt att det blir rätt känsla, säger han.
Texterna är ganska självutlämnande. Hur pallar man det?
- Jag är ganska privat som person och gillar inte att prata om privata saker i min vardagliga situation, men i låtarna blir det naturligt för mig. Jag hoppas att folk fattar att det är låtar, som bygger på en känsla, och inte den absoluta sanningen. Det återstår att se om folk blir glada och smickrade eller arga och besvikna.
Du har hotat med att det här kan bli din enda skiva. Stämmer det?
- Jag har sagt till mig själv att jag ska sluta nu när jag är klar med den här skivan, det känns som att jag har gjort det jag ville göra. Men jag säger i och för sig väldigt ofta en grej och gör något helt annat.