Oh, härliga Mary

Så mycket har hennes studioalbum betytt – inte bara för mig utan för en hel soulgeneration under mig. Jag var helt enkelt rädd för att det skulle vara dåligt och smolka allt det hon gjort på skiva.
Lite likaså är det nu.
Men oj så fel jag hade - trots att jag smyger mig in på Skeppsholmen. Som ni redan gissat av beyget så finns det inte en uns av besvikelse hos den typ femtusenhövdade publiken och inte heller hos mig. Mary J live år 2008 är lika mycket tvåtusentalets svar på Aretha som hon är på skiva.
Första kvarten där drottningen av r´nb river av det bästa från hennes två första "Whats the 411" och "My life" är inget annat än magiskt. Mary blöder av smärta när hon framför hits som "Sweet thing", "Real love" eller "Love no limit".
Kokainmissbruket från nittiotalet är hon kvitt. Likaså kvinnomisshandlaren hon dumpade 1996. Kvar sedan dess finns bara den urkraften som gjorde henne till den just nu största souldrottning på jorden.
Låt vara att materialet från de tre senaste skivorna aldrig kommer upp till den plattform som hon skapade dagens råkopia av modern r´nb på.
Det räcker gott nog till näst högsta betyg.

Oh, härliga Mary

Första gången jag såg Mary J Blige live var för ganska exakt tre år sedan på Hultsfredsfestivalen. Då var jag så nervös att jag inte ens tänkte gå dit.