Christoffer Andersson Sundgren växte upp på Humlevägen i Rutvik och det var därifrån hiphop-eldsjälen fick smeknamnet "Humlan", som senare blev "Humme".
Under 2019 kallades han för "den enskilt viktigaste personen inom Luleås hiphop" tack vare studiecirklar, evenemang och en öppen dörr till studion på Punkhuset. Den 2 juli 2020 gick han bort och lämnade undergroundscenen tynande.
Men surret från "Humlan" och surret om "Humme" hörs än. Konstkollektivet Bieffekt är det tydligaste exemplet på det.
Det är inte bara namnet som är en bieffekt av "Humme".
– När han gick bort ville vi göra någonting i hans ära och fortsätta upprätthålla undergroundkulturen som han var så extremt viktigt för. Det var därför vi startade – och nu har det växt till något annat, säger Nore Strandberg, 21.
Efter begravningen träffades några vänner hemma hos den bortgångna vännens mamma och lyssnade på musiken som aldrig släppts. Det visade sig att "Humme" hade mängder av låtar sparade, låtar som hade kunnat försvinna tillsammans med honom.
I stället väckte det en gemenskap som upphovsmannen själv jobbat för att få till.
– Det finns så många som gör musik i Luleå, men vi har inte haft samma kollektivkänsla som i Umeå. Från början var tanken att göra en Humme-låt som hans föräldrar och familj skulle ha, men den har vi inte gjort klart. Vi möttes på Kronan och bara skapade – det var en enorm skaparglädje, säger Josef Tallenhed, 34.
I dag består Bieffekt av elva (kanske tolv) medlemmar som samlats kring hiphopkulturen i dans, konst och musik. Personer som tidigare skapat på egna håll började producera tillsammans.
– Vi hängde hos gemensamma polare och det visade sig att vi hade en sak gemensamt – och det var "Humme", minns Teo Johansson, 22.
Gustav Lindström Qvick, 24, flyttade till Luleå utan att känna till scenen men möttes av en öppen dörr – och famn.
– Jag är från Boden och hade egentligen inte koll på någon som rappade, förutom "Humlan". Jag var på Punkhuset på open mic-kvällar och det var så jag kom in i det, säger han.
I slutet av 2021 började medlemmarna i Bieffekt hänga ihop på allvar. När de genomförde sitt första gemensamma uppträdande var det ungefär lika många i publiken som på scenen, men sedan har åskådarskaran vuxit och fullsatta kvällar har avlöst varandra.
– Det är otroligt vilket stöd vi har fått lokalt, vi har börjat få en fanbase. Det känns så, säger Teo Johansson.
Varför?
– Vi har fått chanser och vi har tagit vara på chanser, de gånger vi har gått upp på scenen har varit både kul och underhållande, säger André Hansson, 33.
I skrivande stund har nästan alla medlemmar egna soloprojekt på gång, "det rör sig" konstaterar de.
– Det är ingen riktig konkurrens när det gäller hiphop i Luleå, det är ett klapp mellan Zacke och Movits – och Bieffekt. Jag tror att arrangörer är sugna på ett hiphop-kollektiv i Luleå. Det har inte funnits här, säger Josef Tallenhed.
Efter några års stiltje börjar det röra sig under asfalten på nytt och hiphopkulturen både syns och hörs på Luleås gator.
– Att han är borta märks fortfarande av. Vi har kunnat representera hiphop på en bra nivå men "Humme" fixade Punkhuset, fick hit Fricky och Shazam. Dit har vi inte tagit oss än, det tomrummet är stort, konstaterar Nore Strandberg.
När legendariska Redlines workshop-turné Hiphop-bussen besökte Luleå hyllade rapparen Aki kulturen och konstaterade att musiken och dansen gjorde stan till "mer hiphop än Stockholm".
– Han hade en väldigt speciell och karismatisk stil som vi saknar, men det finns en del av det kvar i medlemmarna som hittat till Bieffekt. Det gör det hoppfullt, säger André Hansson.
– Alla vi ville se hiphop på scenen och det kändes som viktig grej för Humme också. Vi gasade på lite extra på den fronten och försökte göra vår vision till verklighet. Det ska bli spännande att se vart det landar.
– "Humme" var en sådan eldsjäl som bara ville skapa och det känns som att det var den essensen som vi plockade upp. Vi gjorde det egentligen inte från honom – det var hans vilja genom oss. Det utvecklades konstant och gör det fortfarande, säger Nore Strandberg.
Christoffer Andersson Sundgren fanns 26 år på jorden, men hans arv lever kvar.
– Nu känns det som att vi måste göra det "Humlan" var menat att göra, säger Josef Tallenhed.