Tankeväckande och hänförande musikteater

Skådespelaren Jonas Hellman Driessen i rollen som Edvard Nyberg och Maria Pontén i rollen som Oskar Stålnacke. Den förstnämnde en historisk person medan Maria Ponténs karaktär är en bärare av den tidens idéer och tankar.

Skådespelaren Jonas Hellman Driessen i rollen som Edvard Nyberg och Maria Pontén i rollen som Oskar Stålnacke. Den förstnämnde en historisk person medan Maria Ponténs karaktär är en bärare av den tidens idéer och tankar.

Foto: Magnus Stenberg

Musikteater2019-10-04 13:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Teater

Manus och sångtexter: Erik Norberg

Regi: Helena Röhr

Skådespelare och musiker: Jonas Helleman Driessen, Kristin Gulbrandsen, Tomas Isacsson, Kalle Nyman, Karin Paulin, Maria Pontén, Roger Storm och Josef Törner

Scenografi: Mona Knutdotter

Kostym: Helena Weegar

Mask: Gemila Löfgren Roberts

Koreograf: Patrik Häggström

Norrbottensteatern, torsdag 3 oktober klockan 19

Vi skriver år 1937. Den mekaniskt kunnige sjömannen Edvard Nyberg har gått i land efter 18 år och bosatt sig i Kiruna där han jobbar åt gruvbolaget LKAB. Ett privat beslut som kommer att få historiska konsekvenser när han senare rekryteras till den så kallade Wollweberligan. En sann historia om en liga vars syfte var att utföra sabotage mot fartyg som understödde Francos regim i Spanien och även mot fartyg och laster som skulle användas för att bygga upp krigsmakten i Hitlers Tyskland. Och Edvard Nybergs uppgift blev att tillverka spränganordningar av dynamit som han stal från gruvbolaget.

Runt denna historiska tid och dess händelser har Erik Norberg spunnit en intressant musikteater där berättelsen om tiden strax före andra världskriget och senare under dess första år ges gestaltning i några mänskliga levnadsöden i Norrbotten, vissa karaktärer baserade på verkliga personer, andra baserade på den tidens idéer och tankar. 

Och det är hänförande. Inte minst för att det baseras på verkliga händelser och en historisk period med bäring på vår samtid, vilket med tydlighet manifesteras i föreställningen. Dåtidens samhälleliga polarisering ges nämligen en elegant bro till vår tids politiska skyttegravar utan att vara uppfostrande. Snarare bjuds ett tankerum för reflektion.

Den som förväntar sig stora djupa psykologiska gestaltningar kommer dock att bli besviken. Det är berättelsen som bär föreställningen "Nybergs mekaniska verkstad", men ska betonas, det är en mycket elegant berättad musikteater som innehåller det mesta. För när man som publik inte bara får följa Wollweberligan, utan påminns om arbetslägret i Storsien, attentatet mot Flamman, kirunasvenskarna och Molotov– Ribbentrop– pakten, sker det med scenkonstens hantverksskicklighet där regissören Helena Röhr låter humorn balanseras förfinat med berättelsens djupa allvar.

Då var framtiden ett oskrivet blad. När utrikesministrarna Joachim von Ribbentrop och Vjatjeslav Molotov den 23 augusti 1939 skrev under det historiska avtalet som delade upp Europa i en tysk och sovjetisk sfär – en pakt som blev starten på andra världskriget –  stod Sverige som neutralt land i mitten mellan två gigantiska krigsmaskiner. 

Idag sitter vi med svaret på denna högst våldsamma och blodiga tid i Europa. Det gjorde man inte då. En tanke värd att begrunda.