– Norrbottens Stämningsförhöjning AB, vad kan jag hjälpa till med?
– Hej, jag skulle behöva en pålitlig stämningsförhöjare. Ett gammalt år ska sjungas ut och ett nytt sjungas in.
–Då har jag ett finfint erbjudande, sörru. Vad sägs om Luleå-Gammelstads manskör? Högkaratigt strupguld i storpack sedan 1909. En synnerligen solid skapelse såväl i fråga om anor, pondus som kilon. Och med den i sammanhanget självskrivne Lennart Johansson på piano och dirigering.
– Spännande. Sen 1909 sa du? Då är det mest en gammaldags repertoar de håller sig till?
– Nja, vid sidan av en avstickare till Bellmans 1700-tal håller de sig mest i 1900-talet, från Birger Sjöberg via Evert Taube och framåt, inklusive en nostalgiskimrande Gunnar Wiklund-kavalkad
– Bygdens son? Luleås Sinatra?
– Högst densamme. Nu tändas åter ljusen i min lilla stad och Minns du den sommar...ja, du fattar.
– Konferencier, är det nåt vi själva måste stå för?
– Nä, det sköter den förträffliga Lena Callne, vars förmåga att få voluminösa konsertsalar att kännas som hemtrevliga vardagsrum är vida omtalad.
– Strålande. Några solister då?
– Niklas Thornéus på dragspel, duger det? Lär höja hemtrevnadskänslan ytterligare några snäpp. När sen Lars Magnus Eriksson kommer in efter pausen och läser Tennysons Nyårsklockan är stämningskvoten uppfylld med råge…
– Jag väljer att tro dig. Och kören är gåshudscertifierad?
– Tja, får du inte massiv gåshud när de tar sig an Jussi Björling-numret Tonerna lovar jag att du får pengarna tillbaka. Även Visa vid vindens ängar och Sound of music-dängan Sök dig till bergen brukar vara säkra gåshudsgeneratorer.
– Och skrattmuskulaturen får jobba?
– Jodå. Även om de stora skrattparoxysmerna uteblir kan du räkna med åtskilligt belåtet smilbandsdragande. Och när Niklas Thornéus tricksar sig igenom Säkkijärven polka blir det med största sannolikhet både smilbandsdragande och haktappning.
– Och extranummer?
– Du menar sånt som kommer efter att kören gått ut och publiken taktfast klappar och sen börjar stampa i golvet och publikjublet når tordönsnivå när kören kommer in på scen igen?
– Ja, typ sånt.
– Självklart. Men vi skippar utgåendet. Applådera bara litet så kan ni räkna med några gåshudsstinna bonusnummer…
– Du menar att maestro Lennart Johansson själv upphäver sin operatiska stämma och tillsammans med kör och dragspel levererar översvallande tolkningar av Stad i ljus och O sole mio?
– Jajemen!
– Låter ju strålande. Vi kör på det! Gott Nytt År!
– Gott Nytt År!