Grandaddy - Excerpts from the diary of Todd Zilla

En kurirhäst till Grandaddy. Rätt trist, tycker Norrbottens-Kurirens Axel Björklund.

Musik2005-10-29 06:30
AXEL BJÖRKLUND
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Grandaddy <BR>Excerpts from the diary of Todd Zilla <BR>V2 <BR>EP <BR>Det här är egentligen ingen riktig Grandaddy-skiva. För det första är det en EP på dryga halvtimmen med sju låtar. För det andra är det till största del ett soloprojekt av bandets sångare och gitarrist Jason Lytle i väntan på kommande fullängdare där hela bandet medverkar.<BR>Skivans inspiration kommer från Lytles ökande vantrivsel i hemorten Modesto i Kalifornien, en vantrivsel som drivit Grandaddys skäggbeklädda blickfång till att raka hakan len. Ljudbilden är en återgång till det mer synthfyllda sound som fanns på gruppens skivor Under the Western freeway från 1997 och kanske ännu tydligare Sophtware slump från 2000.<BR>Den här EP:n är tyvärr inte alls lika inspirerad och inspirerande som de fullängdarna. Låtarna känns halvfärdiga.<BR>Inte till produktion, Grandaddy-produktionerna ska vara lite spruckna och skitiga. Men låtarna saknar den där knorren som är lite av Grandaddys signum. De är helt enkelt inte lika underfundigt finurliga.<BR>Jag misstänker att det beror på att det här till stor del är en hjärnas verk utan kreativ skärskådan från andra.<BR>Och med det i åtanke kan jag bara hoppas att den kommande LP:n bjuder på bättre låtar med mer infall och underliga vinklar. Soundet här är finfint, resten rätt trist.<BR>
Läs mer om
Musik
Norrbottens län