Tänk dig att att du gästar en konsert där ett sluskigt bluesband som blivit pressat i en råsaftcentrifug har tagit in Diamanda Galas som gästsångare. De uppför en repertoar som Igor Stravinskij skrev när han var full, nykter, deprimerad och samtidigt upplevde sitt livs stora lycka. Dessutom svänger det. Dessutom sliter någon hjärtat ur bröstet på dig och börjar prata med det. "Det där som du känner, det känner jag också" säger denna någon till din lilla vettskrämda blodpump. Och sedan spelar Jacek Onuszkiewicz trumpetsolot to die for.
Söndagens konsert faller kanske inom kategorin "en musikers musik". Underligt nog är detta ibland någon form av minus, bland folk som inte är musiker i alla fall. Sofia Jernberg sjunger på det sätt där man helt krasst ser sin röst som ytterligare ett instrument i ensemblen och dessutom har skicklighet nog att backa upp den idén. Ja, som en jazzsångare. Men det äger rum helt andra saker här. Diamanda Galas har nämnts som referens redan, men det vore förminskande med denna enda jämförelse. Vi kan i Jernberg konstatera en sångerska som inte räds något enda ljud som hon är kapabel att producera. Allt från den sköraste samtalsrösten till den gapigaste bröstklangen. Hon kastar sig mellan uttryck med en svindlande lätthet. Något som kanske växt fram i symbios med hennes partner in crime Cecilia Persson och hela Paavo. Detta att svänga sig med i stort sett vad som helst, hur man vill.
I teorin skulle det kunna bli för hysteriskt och visst, detta är svårtillgängligt för en lyssnare som bara vill ha Avicii. Men det är inte bara kärvhet. Mitt i det säregna komponerandet (det är opera, det är Thelonious Monk, det är … rock'n'roll?), mitt i små världar av fri improvisation finns ett melodiöst inslag som är tillgängligt och enormt vackert. Fullt möjligt att nynna. Det fina i denna kråksång från rymden är att giftermålet med Norrbottens alldeles egna storband helt klart resulterat i ett lyckligt äktenskap. Detta sätt att uppleva Paavo blir liksom det ultimata. Arrangemangen är enormt häftiga. Teman får mer kött. Kompet får lungor. En fråga som nästan omedelbart dyker upp är "när kommer plattan?". Enda invändningen, om detta nu är en musikers musik. Var höll varenda musiknörd i länet hus? Ni skulle ha varit med. Efter kunde ni ha cruisat runt och tutat i centrum. Vi tog SM-guld i musik i söndags. Vi bjöds på fantasi som aldrig tar slut.