After work classics – 100 procent Mozart
Luleå symfoniorkester
Dirigent: Markus Jonsson
Solister: Robert Ek, Jenny Högström, Jens Persson
Presentatör: Kjell Peder Johansson
Kulturens hus, den 14 mars
Vinjett: Musik
Trombonisten Christian Lindberg har kallat symfoniorkestern för världens bästa hifi-anläggning. I den andan presenteras vi för Luleå symfoniorkester som firar 80-årsjubileum denna kulturtäta fredag. Tvärs över gatan pågår en jazzfestival, men stora salen är ändå snudd på utsåld. Luleå orkesterförening bildades 1934, en tid när tillgången till musik och musiker som kunde framföra den ännu gick hand i hand. Nu skriver vi mars 2014 och världens bästa hifi-anläggning har konkurrens i varenda smartphone.
Tillställningen ger känslan av en inofficiell firmafest för ett äldre garde av Luleås musikentusiaster. Kjell Peder Johanson som är presentatör skämtar om att en majoritet av publiken tycks ha överlevt längre än Mozart som dog ung. Det är med Mozart jubileumsåret ska firas och med ouvertyren till Cosi fan tutte presenterar sig orkestern. Dirigent Markus Jonsson har inför kvällen repeterat med orkestern via videolänk och har samarbetat med densamma sedan 2011. Ett samarbete som burit frukt. Det låter riktigt bra och då väntar dessutom gästerna. Först ut är Robert Ek, till vardags verksam i Norrbotten NEO som spelar en samtida repertoar av konstmusik. Nu får vi höra honom framföra Mozarts klarinettkonsert i A-dur. Något han själv kallar för ”en av de finaste konserter som finns för instrumentet”. Det blir åka av. Ek behandlar sitt instrument med en ömhet som gissningsvis får vartenda hårstrå i lokalen att resa sig.
Efter pausen är det dags för Mozarts operarepertoar. Vi möter sopran Jenny Högström och baryton Jens Persson som serverar oss sockerbitar från Figaros Bröllop, Don Giovanni och Trollflöjten. Presentatören gör ett fint jobb med att ledsaga publiken genom verken. Det blir opretentiöst och initierat, snabbversioner av varje libretto och något om de historiska omständigheterna. Högström briljerar särskilt i Trollflöjten där vi får njuta av detaljrikedomen i hennes röst. Persson övertygar som tidlös charmör och ett ögonblick känns det som att vi hamnat vid bardisken på O'learys där någon casanova planerar att gå hem med minst tio telefonnummer.
Orkestern glimmar till i Marsch der Priester och vi får ett lyckligt slut med två välkända turturduvor. Det blir stående ovationer och extranummer. Luleås äldsta hifiklubb är väl värd en fras lånad från hockeyn. Det finns en stad. Det finns en orkester.
Tobias Lundeqvist