Målningen ”Jägare i snön” från 1565 av Pieter Bruegel den äldre inspirerade till Sverker Sörlins bok ”Snö – en historia".
Litteratur
Snö – en historia
Sverker Sörlin
Volante
Målningen ”Jägare i snön” från 1565 av Pieter Bruegel den äldre visades, men även andra tavlor från samma tid som kunde berätta om svunna vinterlandskap. Upprymda samtal följde och dottern Julia uppmanade: ”Pappa, skriv en bok om snöns historia”. Idag är det svårt att föreställa sig ett Holland i motsvarande vinterdräkt. I Sverige förändras snötäcket; på sextio år har antalet dygn minskat med drygt tjugo i Götaland och Svealand, för södra Norrland med femton dygn och knappt fem dygn i norra Norrland.
Sverker Sörlin sörjer. I snö ser han nåd, i egenskap av hopp. Snö är minnet av ett magiskt tillstånd, skriver han och menar att det påminner om frälsning, ett tillstånd som svårligen kan bevisas eller motbevisas: ”Frälsning påminner om snöupplevelsen därför att båda tycks innebära ett löfte. Om vad? Jag tror det handlar om förvandling. Snön bär på ett utopiskt budskap, ett ordlöst löfte om ett annat möjligt tillstånd, både inuti oss själva och för den ofullkomliga värld vi lever i. Det låter som magi, kanske för att det också har drag av magi”.
Wilson Bentley, nordöstra USA, fotograferade snöflingor med start år 1885.
Bokens tyngdpunkt finns dock i faktadelarna; snöpropagandan i musik och som nationalitetsvurm, värmeledningsförmåga, arktisk forskning och snö relaterad till sport och turism. Hur utryckte sig antikens författare och Dante Alighieri på 1200-talet om snö? Hur hanterades lavinerna på Kolahalvön när gruvorna etablerades? Sverker Sörlin bjuder på en exposé. Med ingång från boken ”Snö” av Orhan Pamuk – i vilken den fallande snön sveper in ”hatet, girigheten och vreden i en slöja” – tar författaren med oss på snöflingetur. Vi får möta bondsonen Wilson Bentley från nordöstra USA som i tonåren, med början år 1885, fotograferade snöflingor. Det skulle blir femtusen bilder under hans livstid. Hans unika arbete publicerades i vetenskapliga tidskrifter, en hel värld förundrades. Med detta enastående arbete myntades begreppet att två snöflingor aldrig är helt lika, vilket självklart är svårt att ens försöka motbevisa. Wilson Bentley omkom tragiskt nog i anslutning till en snöstorm, precis när hans verk ”Snow Crystals” kommit ut.
Forskningsstationen Eismitte, Grönland, åren 1930-31. Sista bilden på isforskaren Alfred Wegener (till vänster) med sin grönländska följeslagare Rasmus Villumsen. De omkom på sin väg tillbaka till kusten. Alfred Wegener var den förste som la fram teorin om kontinentaldrift, men som erkändes först postumt.
Författaren tar med oss till Station Eismitte, en vetenskapsiglo på Grönlands högsta punkt, åren 1930-31. Det är riskfyllt och expeditionen skördar liv. Resultaten sågs i förstone som meningslösa, men skulle långt senare visat sig vara indikation och ge stöd till kunskapen om den kommande snösmältningens tidevarv.
”Snö – en historia” bjuder på många fascinerande berättelser. Inte alls snabbläst, men skulle man bli sugen på mer finns 19 tättskrivna sidor med källhänvisningar (i urval).
Sverker Sörlin väcker Snöängeln inom oss med sin bok. Vinterns läsning helt enkelt, med eller utan ett ljuddämpande snötäcke utanför fönstret.