Sverige fyller 500 år – sviks det firandet?

Sverige fyller 500 år, men museerna, kyrkorna och biblioteken låtsas som ingenting och kulturarvsinstitutionerna sviker sitt uppdrag. Det skriver en projektledare klagande inför firandet av de 500 år som förgått sedan Gustav Vasas gjorde sitt intåg i Stockholm.

Herman Lindqvist och Gustav Skördeman är båda aktuella med historiska böcker om Gustav Vasa lagom till 500 års firandet av Sverige.

Herman Lindqvist och Gustav Skördeman är båda aktuella med historiska böcker om Gustav Vasa lagom till 500 års firandet av Sverige.

Foto: Pressbilder

Litteratur2023-06-04 08:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Litteratur

Titlar: Rebellen Vasa/ Varför just han. Berättelsen om Gustav Vasa och hans tid

Författare: Gustaf Skördeman/ Herman Lindqvist

Förlag: Polaris/ Bonniers

Just den dagen hade jag suttit med vår anställda pedagog på Hälsinglands museum (förvärvsarbete), vi har diskuterat det kommunala evenemang som ska uppmärksamma denna dag den 6 juni med nedslag i lokal och nationell historia under - just femhundra år. Svek? 

Två böcker har stirrat uppfodrande på mig de senaste veckorna, Herman Lindqvist, den kände, har skrivit om kung Gösta, ”Varför just han?” och Gustaf Skördeman har tvistat nationsgrundaren lite mer fiktivt i ”Rebellen”, första delen i ”en dramatisk och underhållande romanserie”. Historia som underhållning och underhållning som historia, ingenting fel med någotdera. Gustav Eriksson skapade centralstaten i landet Sverige. Brutalt, troligen effektivt, med utländska knektar när så krävdes, med avhuggna huvuden definitivt och med skatteindrivning och råa fogdar. 

Är det värt en fest, som hovet tycker eller bara lite distanserad och fortfarande förvånad fest på en extra röd dag i almanackan? Längs vår gata bor en norska som varje sjuttonde maj ikläder sig någonting färggrant och uppsöker andra inflyttade i den lilla staden och oftast blir uppmärksammad i lokalpressen för sin sprudlande glädje över Norge. Men så är ju inte Sverige, vi hyser inget tacksamt minne över att ha sluppit en utländsk ockupant, en gräslig tyrann eller bådadera och så blir vårt nationaldagsfirande, även på jämna 500 år, ganska påklistrat. 

Hermans bok är underhållande och flyhänt, det är även utflyttade Kalixbon Skördemans alster. Historiska specialister kan säkert opponera sig mot dem båda, men Lindqvist kan konsten att med sin osvikliga speakerröst få publiken att lyssna och Skördeman, ja har arbetar fram sin dialog i samma anda som alla föregångare, och med ungefär samma möda. Jag ser bort mot August Cederborg i hyllan. Han är inte bekant? Vart år i 1900-talets början avsatte han en historisk roman. De är inte helt njutbara idag, spreds i jätteupplagor då. Längre bort står Grimbergs nio band om Svenska folkets underbara öden, samtida med Cederborg. Två författare i det nationellt uppbyggliga, kung Göstas tradition. 

Nationer byggs med tvång, skatter, byråkrater och kultur. Despotin är oftast gräslig, någon gång uthärdlig, men nationerna skapar den ram inom vilken vi framlever och bråkar. Så länge vi inte ockuperar varandra går det an. I vårt fall har Gustav Vasa själva upphovsrätten och vi har fortfarande att packa oss och rätta oss därefter.