Surrealistisk prosa om sökandet efter de försvunna

Tiotusentals mördades av den argentinska militären. Författaren Félix Bruzzone skriver om sökande och identitet i spåren efter diktaturen.

Författaren Félix Bruzzone är son till ett av alla föräldrapar som försvann under militärdiktaturen i Argentina. I romanen "Mullvadarna" skriver han om sökande och identitet i spåren efter diktaturen.

Författaren Félix Bruzzone är son till ett av alla föräldrapar som försvann under militärdiktaturen i Argentina. I romanen "Mullvadarna" skriver han om sökande och identitet i spåren efter diktaturen.

Foto: Pressbild

Litteratur2021-09-28 08:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Litteratur

Mullvadarna

Författare: Félix Bruzzone

Översättning: Linnea Rutström

Prosak

Under den argentinska militärdiktaturen torteras och mördas tiotusentals oliktänkande och vänstersympatisörer. På spanska kallas dessa ”desaparecidos”, ”de försvunna”. Barnen till dessa försvunna växte upp med släktingar eller adopterades bort till militärer och diktatursympatisörer. Författaren Félix Bruzzone är själv ett av dessa barn och i romanen ”Mullvadarna” från 2008 tar han sig an det sår som plågar Argentina i spåren efter diktaturen.

Boken försöker göra upp med ett förflutet präglat av förlust, paranoia och våld. Den bisexuella huvudpersonen börjar leta efter sin påstått försvunna bror. Snart antar resan en alltmer paranoid karaktär, där rykten om infiltratörer och homofientliga konspirationer blandas med våldsamma historier om sexrelaterade mord. I centrum står transvestiten Maira, som antar formen av både älskare, hora, familjemedlem, hämnare och offer.

”Mullvadarna” är en hallucinatorisk berättelse som skildrar sökandet efter identitet och tillhörighet i en värld som överallt präglas av trauma, förluster och våld. Här spelar kontext en stor roll för den litterära förståelsen, vilket det tacksamma förordet av Sofia Iaffa bidrar med. Trots detta upplever jag det svårt att uppfatta nyanserna i Bruzzones roman. Det historiska trauma som boken syftar till att skildra kan i det alltmer upplösta narrativet upplevas som svåravkodat när man som utomstående försöker hänga med i svängarna. Läsningen är suggestiv och kraftfull, men dess klangbotten riskerar att gå den oinvigde förbi.