Författaren Mikael Niemi bidrar med en krönika om gruvan i Kaunisvaara i boken "Norrbotten 2022 - Årsboken 100 år".
Litteratur
Norrbotten 2022 – Årsboken 100 år
Redaktör: Per Moritz
Norrbottensmuseum
Den samlade utgivningen uppgår till över 1000 uppsatser, drygt 1,5 löpmeter i bokhyllan, så urvalet måste ha varit en grannlaga uppgift för redaktionsgruppen. Inga särskilda principer anförs bakom urvalet mer än att uppsatserna ska belysa ämnesbredden hos årsboken, och det lyckas man med. Naturligtvis kunde också andra urval ha blivit lika representativa.
Boken speglar muséets verksamhetsområde under ett sekel och, kanske följdriktigt, är dess tjänstemän den största enskilda skribentkategorin i verket. Man finner uppsatser efter geografisk fördelning som kustbygd, inland och fjällvärld, vidare land, stad och jakt, fiske, renskötsel, jordbruk, industri och infrastruktur samt materiella (naturresursutnyttjande) och immateriella (religion, världslig ideologi, kultur) villkor och förhållanden. Det är knappast möjligt att framhålla någon av uppsatserna i jubileumsutgåvan före någon annan. Samtliga har sin speciella styrka och är läsvärda var och en på sitt sätt. En jämförelse blir meningslös.
Årsböckerna i sin helhet är en kulturhistorisk skatt. Sett i ett hundraårsperspektiv kan verket räknas till en av de mest bestående insatserna av muséets verksamhet. Uppsatserna belyser inte bara sakförhållanden utan ger också tidsfärg.
Historieskrivning har aldrig varit statisk, den har förändrats över tid och påverkats av tidsandan. Den har alltid stimulerats av skillnaden mellan gammalt och nytt. Om lokalpatriotismen och nostalgin blir för framträdande, risken finns alltid, blir den historiska framställningen pompös, anekdotisk, okritisk och, rent av, fördomsfull. Denna fälla har årsböckerna klarat sig förvånansvärt bra ifrån. Historia ska bringa ordning i kaos, beskriva, förklara och reflektera kritiskt. Det idealet har kanske årsböckerna inte alltid klarat att uppnå, men de får ändå alldeles klart väl godkänt.
Den nuvarande redaktören Per Moritz har haft sin uppgift under nära 30 år, längst av alla, därefter kommer Kjell Lundholm med cirka 20 år. Bland artikelförfattarna under det gångna seklet bör prosten Albert Nordberg särskilt framhållas, även om han saknas i jubileumsboken. Hans 21 uppsatser mellan 1922 och 1953 var i regel klarsynta och fulla av intressanta detaljer som krävt omfattande genomgångar av primärkällor. Han behandlade främst tiden 1450 – 1800.
Jubileumsboken som kavalkad hade fått ökad styrka om den kompletterats med en nyskriven uppsats som fört ett resonemang utifrån ett antal huvudlinjer om vad som karaktäriserat årsboken under seklet. Läsaren hade då kunnat ställa urvalet av uppsatser i relief mot en sådan syntes och kunnat se hur tiden vrider historien i nya lägen. Dessutom borde boken innehållit ett uppsatsregister över samtliga utgivna årsböcker, det senaste är från sent 1970-tal. Ett alfabetiskt register efter författarnamn och ett systematiskt efter ämneskategorier skulle förhöja värdet av hela utgåvan och vara till ovärderlig hjälp för läsarna.
Ett perspektiv som i stort sett saknats i årsböckerna 1922 – 2022 är Norrbotten betraktat i förhållande till omvärlden. Vilka globala influenser har nått Norrbotten? Hur har Norrbottens plats i världen förändrats? Med tanke på den stora omvandling som kan följa de närmaste decennierna (läs: den gröna omställningen) borde det globala perspektivet bli ett viktigt ämne för årsboken Norrbotten i framtiden. Då kan den även i fortsättningen förbli ett historiskt ymnighetshorn.