Medan vi väntar på att det ska sluta regna
för jag upp din hand under min tröja.
När det slutar regna berättar du för mig
att vi inte längre ska vara ett par.
Så lyder den sorgsna inledningen till den debuterande unga danska författaren Tine Høegs lilla dikthäfte, Hej Sol Fuck Love. Det övergivna diktjaget berättar sedan i korta dikter vad som händer efter att hon förlorat sin älskade.
Hon skaffar sig en massa ”rebounds”, närmare bestämt 11 stycken. En rebound, har jag nu inhämtat, betyder i detta sammanhang ett ”övergångsförhållande”, älskare som flickan snabbt försöker trösta sig med som ersättning för den man hon förlorat.
Det går inte så bra. Hon kan inte glömma sitt ex. En älskare har likadana sneakers, en annan är gift och ger henne dåligt samvete. Hon blir till och med glad över ett växande herpessår, som är ett minne av hennes tidigare käresta.
Dikterna är raka och genomskinliga, små lakoniska referat från en olycklig tid. Høegs dikter är märkligt underskruvade. Det mesta står mellan raderna och kan sammanfattas som hjärtesorg.
Jag anar att en ny originell författare är på gång. Framtiden får utvisa om jag har rätt.