Välfärdsfabriken. Om arbetets mening och gränslös kontroll
Kristina Mattsson
Leopard
Ny bok
Underbemanningen inom vård och hemsorg och på kvinnoklinker runt om i Sverige är stor. I Malmö har ytterligare två sköterskor på akutmottagningen sagt upp sig de senaste veckorna på grund av utmattning. Verksamhetschefer delar sällan de anställdas larmrapporter, så inte heller den här gången: ”Min bild är att det är bättre på akutmottagningen nu än vad det har varit tidigare och att man har en bra situation”. När akutavdelningarna i Malmö och Lund slogs samman förra året resulterade det i överfulla väntrum och långa väntetider, men trots det överväger man att göra om manövern i år: ”eftersom vi inte vet om vi kommer ha personal till två akutmottagningar i sommar”, säger samme verksamhetschef i samma intervju.
Kristina Mattsson tar också hon exempel från Region Skåne i, Välfärdsfabriken. Om arbetets mening och gränslös kontroll. Antalet förlossningar 2012 var i Lund 3.785 och i Malmö 5.144. Samtidigt genomfördes det största sparbetinget någonsin. Kvinnokliniken, där förlossningen ingår, skulle spara 50 miljoner. Ekvationen såg ut så här: fler födslar med mindre resurser och färre kunniga och mottagande händer.
Kristina Mattson debuterade 2008 med en reportagebok om papperslösa och har sedan dess skrivit initierat om globalt och lokalt arbetsliv, mänskliga rättigheter och arbetsmiljö. I Välfärdsfabriken signalerar kapitelrubriker som: Djävulen i välfärdsfabriken, Vägen till kontrollsamhället, Den dokumenterade barnmorskan, Läraryrkets fall, Varför alla klagar på polisen men gillar Skatteverket, att det är den så kallade valfrihetsrevolutionen inom välfärdssektorn som ligger under lupp. Eldsjälar för ett mänskligare samhälle behövs och Mattsson är en av dem. Här granskar hon viktiga samhällsfunktioner, låter anställda komma till tals, och visar på vilket sätt idéer om vetenskapligt styrda arbetsprocesser påverkar arbetsmiljön.
Med New Public Management, den samling av styrnings- och ledningsmetoder som systematiskt införts i Sverige sedan 1980-talet (då tidsstudierna upphörde) och som skulle öka effektiviteten inom den offentliga sektorn har, konstaterar Mattsson, balansen fullständigt kantrat och NPM:s systemförvaltare tagit makten. Idag står maktkampen mellan politiker och dessa förvaltare och centrala samhällsfunktioner betalar priset i form av utmattad personal, som antingen säger upp sig eller blir sjukskriven. Maciej Zarembas uppmärksammade artikelserie i Dagens Nyheter 2013, Patienten och prislappen tog upp vad kvalitetsutvecklingen, den så kallde Toyotamodellen, fått för konsekvenser för patienter och personal inom hälso- och sjukvård. ”Dokumentationskraven ökar hela tiden” säger en tandläkare i boken. Nu räcker det inte längre att notera bedömning, lagning, klart. Nu ska även antal tänder, lagningar, saknade tänder, uppgifter om käkled och tuggmuskler noteras i dataprogrammet.
Systemskiftet i Sverige tog fart under Bildts regering 1991-94. Det var nu som medborgarna förvandlades till kunder, kommuner till företag och som Bildt slog fast att: ”tillväxtpolitiken måste alltid komma före välfärds- och fördelningspolitiken”. Idag lutar sig NPM mot vetenskapen men
Mattsson benar ur myten om systemskiftets framgång. Sanningen är att marknadsstyrningen inte gett några entydiga resultat om sparade pengar eller effektivare tjänster. Professorn i företagsekonomi säger att mål- och resultatstyrningen aldrig har fungerat och aldrig kommer att fungera. Välfärdens mål är för motstridiga.
Inte heller har NPM stoppat byråkratins makt (den andra myten). Istället står byråkratin starkare än någonsin tidigare. Efter 25 år av granskningsbesatthet rullar det på av sig självt. Varje kontrollmoment skapar nya, varje dokumentation skapar ännu mer arbete och ännu fler system att rapportera till.
Hur det har kunnat bli så här? Frågan är nog filosofisk. Har det funnits en omedveten önskan om en starkare stat under skenet av frihetslängtan?