Inte undra på att landet började höja sig när isen äntligen smält efter 100.000 år. Jag har också fått reda på att i kommunerna runt Bottenviken bor det nästan en miljon människor varav 60 procent hör hemma i Finland.
Detta och mycket annat har jag lärt mig genom att läsa texterna och betrakta de många bilderna i Jan och Sol-Britt Herttings nyutkomna vackra fotobok Vinterlots i Bottenviken. Makarna Herting har tidigare givit ut en sommarbok, Sommarlots till Rödkallen, men den nya boken skildrar vintern i ord och framför allt i bild vid detta nordliga vatten, både på svenska och finska sidan.
Den långa mörka årstiden har författarna delat upp i fyra perioder. Först kommer höstvintern från mitten av oktober till jul. Löjfiskarna är i farten till i slutet av oktober, och så småningom infaller den besvärliga förfallstiden, när isen varken bär eller brister och skärgårdsfolket får problem med transporterna.
Så följer den bistra vintern, som varar från vintersolståndet till i slutet av februari. Då fryser Bottenviken till och Sverige och Finland knyts ihop.
Nästa period benämns vårvinter, från och med mars månad till mitten/slutet av april, den fantastiska tid på året när massor av friluftsälskande människor vistas på isarna och njuter av sol och vita vidder.
Våren, räknas i denna bok från mitten/slutet av april till mitten/slutet av maj. En ny förfallstid inträder och bryggor och båtar fixas till inför dem kommande sommaren.
Vintern erbjuder fina motiv för en skicklig fotograf, och många bilder i Vinterlots i Bottenviken är fotokonst på hög nivå. Det gäller såväl stämningsfulla naturscenerier som sakliga foton av industrianläggningar eller av isbrytare och andra fartyg i hamn och till havs.
Jag har många favoritbilder i denna bok, exempelvis ett januarifoto av den djupfrysta Sangis älv under en gul himmel, älven som skiljer de svenska och finska språken åt. En bild tagen en kväll på Rödkallen i slutet av mars har tillägnats en liten dikt:
”Kyligt, mörkt,
tyst, norrsken,
satelliter, stjärnljus
- tanken svävar fritt,
långt från stadens ljus”.
En annan fascinerande bild från Rödkallen med titeln Kuling över packisen kan ge associationer till polarforskares mödosamma färder.
Jag hade gärna sett fler dikter och mer utförliga kommentarer till somliga bildsidor. Men det är också det enda jag kan tänka mig att önska i fråga om denna pärla i bokfloden. Vinterlots i Bottenviken är en given presentbok, särskilt för svenskspråkiga läsare. Kommer en översättning till finska kan boken gå på export.