Det är inte lika roligt längre

Förra plattan, Fallen från 2003 kändes fräsch och uppfriskande med kontrasterna mellan Amy Lees ljusa stämma och dova gitarrer och murriga basgångar. Hitsen Bring me to life och den suveräna balladen My immortal är fortfarande två starka kort.
Efter den plattan har det hänt saker. Amy Lee är kvar, ut har gitarristen och låtskrivarkompisen Ben Moody gått precis som resten av musikerna. In har fyra nya musiker kommit. Dave Fortman producerar även denna gång.
Omslaget där Amy går ut i ljuset bland moln känns som om hon kanske går mot någonting nytt. Det gör hon i vissa fall. Amy skriver fortfarande alla låtarna men nu tillsammans med nya partners. Powerrocken finns fortfarande där, men det svulstiga har blivit ännu svulstigare på bekostnad av kul infall och bra melodier. Amys sång känns ännu mer studiostylad än förut. Kort sagt, det är inte lika roligt längre. Enda gången det känns lite spännande är de på två sista låtarna All that I´m living for, som har en bra refräng, och Good enough, som är en stark ballad. Men, det räcker inte på långa vägar för att Evanescence ska kännas lika intressanta som förut.Lyssna med stor fördel hellre på deras förra platta Fallen.