Teater
Sekel – författaren
Manus: Tomas Bresky
Regi: Alexander Nordström
Musik och ljud: Jonas Pietikäinen
I rollerna: Peo Grape och Anton Hennix Raukola
Kulturens hus, Lilla scen 9 september klockan 19
Det är upptakten till Tornedalsteaterns gästspel med ”Sekel – författaren” en finstämd pjäs om kulturens kraft och betydelse i ett samhälle. Och av bara farten, en tydlig näsknäpp till en socialdemokrati som gått så vilse i sin relation till kulturen att självaste Göran Persson nyligen röt till om saken.
Pjäsen spelas på såväl svenska som meänkieli – språken är listigt infogade i handlingen som tar sin början på Seskarö och slutar i Klarakvarteren i Stockholm. Och vi som inte kan det ena eller andra språket kan hyfsat enkelt följa med på en textad skärm. Som på tv. Lite störande blir det förstås men samtidigt skänker språket doft och färg åt föreställningen.
Gossen Sekel föds år 1900 och familjen flyttar dit jobben finns och landar i ett livaktigt Seskarö med sina på den tiden två sågverk; Sandvik och Granvik. Sekel blir tidigt i livet intresserad av litteratur och skrivandets konst. Aino, en lärare, uppmuntrar honom liksom hans mor Lydia. Fadern har en barskare inställning. En smått klassisk arbetarskildring tar sin början med alla de så typiska inslagen om kort skolgång, att veta sin plats och inte vara märkvärdig. Nej knip käft och skaffa ett riktigt jobb! Mamma Lydia föder 20 barn ”Hur nu det gick till” som en replik i pjäsen löd – publiken svarade med ett smått förläget fniss. Strejk och protester mot usla löner möts av polisbrutalitet. Ett tema vi känner igen från flera somrars Seskaröspel. Och Sekel kämpar med att stjäla till sig en stunds skrivande mellan hårda arbetspass.
Sekel växer upp, bildar egen familj och flyttar till Stockholm där han träffar Klarabohemerna. Lär känna Ferlin vars flyhänta penna ställs i kontrast mot Sekel Nordenstrands slit ”för varje ark” av text. Pjäsen har ingalunda något lyckligt slut och klokt är det. Istället synliggörs de strukturer som bibehåller tingens ordning och de fattiga på plats. Torrt och sakligt går handlingen från hållpunkt till hållpunkt på livets väg vilket inte hindrar att det många gånger glimrar till av liv i rörande scener där såväl Peo Grape som Anton Hennix Raukola lägger själ och hjärta i sitt skådespeleri. Raukolas små kärleksmöten speglar en varm humanism. Det enkla sceneriet är funktionellt, ljudbilden likaså. Och det enkla vet vi ju kan vara nog så kraftfullt. ”Tro människa, du måste tro även när du med ångest ser din civilisation”. Ett credo så gott som något.
Och blir du nu lite sugen på Sekel så finns hans böcker på biblioteket.
Fotnot: Pjäsen kommer att livesändas via Youtube på lördag kl 19 och finns sedan tillgänglig på Tornedalsteaterns youtube-kanal en månad framåt.