Hem, barndom och miljön är tematiken när Noa Halvares ställer ut teckningar, installationer, animationer och skulpturer i utställningen "Gruvar mig" som öppnar fredag 15 november. Flertalet verk med stark anknytning till uppväxten i Luleå och Norrbotten.
– Kanske en bearbetning av att jag flyttat från stan, säger han.
För även om längtan bort från hemorten gjorde att han efter gymnasiet flyttade till Öland för att under två år studera konst på Folkhögskola innan flyttlasset gick till Stockholm och studier på Konstfack, ligger Luleå honom varmt om hjärtat.
– Jag kommer att flytta tillbaka hem, men inte nu. Jag tycker egentligen inte så mycket om Stockholm.
Det var i våras som Noa Halvares tog sin kandidatexamen i fri konst. Masterprogrammet väntar han med, istället utbildar han sig till grävmaskinist vid sidan av sin konstnärliga gärning.
– Att styra en grävskopa kräver en enorm koordination med båda händerna och tekniken är mycket finkänslig. Det är kul, men mycket svårare än jag kunde föreställa mig, säger Noa Halvares.
Utbildningen är hans framtida inkomstkälla – ett "brödjobb" som ger möjlighet att fortsätta med konsten.
– Det är få konstnärer som enbart kan leva på sin konst. Många blir lärare. Jag blir grävmaskinist, ler han.
Utställningen "Gruvar mig" anspelar också på den råvaruutvinning som sker i Norrbotten, där den planerade gruvan i Kallak väckt Noa Halvares oro, inte minst eftersom gruvan bara kommer att vara i drift i några år med enorma skador i generationer på naturen som följd.
– Vansinne, summerar han kort.
Tecknandet har också varit konstant genom livet, inte minst lyfter han en stöttande morfar.
– Han önskade sig alltid teckningar i present. Det finns också många konstnärer i min familj. Mitt yrkesval var naturligt, säger Noa Halvares.