Mer än Okay

Okay
Filmstaden
Regi: Jesper W. Nielsen
Manus: Kim Fupz Aakeson
Foto: Erik Zappon
Musik: Halfdan E, Nikolaj Steen, Jesper Wihge Leisner
Skådespelare: Paprika Steen, Troels Lyby, Ole Ernst, Nikolaj Kopernikus, Molly Blixt Egelind, Laura Drasbaek med flera

Film2003-06-06 06:30
Rolf Nilsén
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Dansk film kan stundom innehålla en del skimrande underverk. Ett av dem heter Iben Hjejle och förekom alldeles nyligen i en film som nog, tyvärr, inte alltför många i Luleå såg: Sweet Dreams.<br>Och ett annat underverk bär namnet Paprika Steen och henne kan man, dock, passa på att beundra från och med i kväll ? när den ovanligt lyckade och med danskt medmänsklig eftertrycklighet försedda komedin Okay har premiär i Luleå.<br>Här dominerar Paprika Steen så gott som oinskränkt. Hon spelar den i yngre medelåldern befinnande sig hustrun till en lärare och modern till en trumpen tonårsflicka med obekväm tandställning.<br>Inte minst viktigt: hon är även dotter till en ideligen cigarrrökande äldre gentleman, som av sin läkare förklaras ha leukemi och endast har ett par veckor kvar att leva. Med dotterlig effektivitet flyttar hon då hem sin döende pappa till sin lilla familj. Men de tre veckorna förvandlas till en betydligt längre tid och den inte alltför morfaderlige mannens närvaro ruckar på hela familjens tillvaro.<br>Dock är allting ?okay?, envisas dottern ändå med att tycka. Trots otrohet från makens sida, dova kontroverser mellan fadern och hennes homosexuelle broder samt diverse andra schismer och friktioner som bara tycks ha en enerverande tendens att hamna i hennes väg.<br>Det går knappast att tycka något annat än att det som regissören Jesper W. Nielsen åstadkommit i Okay är både välgjort och välspelat. Av närmast förödande proportioner, dessutom.<br>Paprika Steen, som vi har sett i diverse andra utmärkta danska filmer som Festen och Älskar dej för evigt; bland andra, går närmast rakt genom kameran i sin totalt frapperande spelstil här. Hon är grundligt omedelbar, sprakande vital och försedd med ett temperament som aldrig har vett att förhålla sig ens någorlunda neutralt.<br>Det är en omständighet som vi biobesökare ska vara enbart tacksamma för. En Paprika Steen i högvarvad toppform är en nåd att stilla bedja om och när hon far fram genom den här filmen, så är en beskrivning som ?okay? egentligen inte ens delvis täckande vad det är frågan om. Men tacksama noteringar även till Ole Ernst, som cigarrtuggande fader och morfader, Troels Lyby, som lätt inbilsk make och Molly Blixt Egelind, som tandställningsförsedd tonårsdotter.<br>De utgör alla komponenter som gör Okay till ett, mer eller mindre, starkt måste på biorepertoaren för närvarande.<br>
Läs mer om
Film
Norrbottens län