Den utvalde

Se någon annan film, tycker Norrbottens-Kurirens Rolf Nilsén och ger Den utvalde  två kurirhästar.

Film2005-11-03 06:30
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
<P>Den utvalde<BR>Royal Bio<BR>Regi: Martin Söder, Eric Donell<BR>Manus: Eric Donell<BR>Foto: Jari Mutikainen<BR>Musik: Per Nordin<BR>Skådespelare: Andreas Wilson, Julia Dufvenius, Björn Granath, Vanna Rosenberg, Eric Johansson, Leif Andrée, Maria Kulle, Sten Ljunggren, Benny Haag, Eric Donell, Linus Wahlgren, Philip Zandén, Nina Gunke, Jarmo Mäkinen, med flera.</P>
<P>Spänningsfilm utan några mera överhängande överraskningsmoment, utspelande sig i en rätt så löst påklistrad uppsaliensisk studiemiljö.<BR>En massmördare (här har vi uppgraderat oss rejält från vanliga svenska mordförhållanden; vi talar om ett tvåsiffrigt antal mord här) vandrar omkring i icke infångat skick och på relativt goda grunder misstänks denne ha kopplingar till universitetet i Uppsala.<BR>Polisen använder sig av Johan Ståhl, elev vid Polishögskolan, som undercover-agent. Han får byta studieinriktning och infiltrera den akademiska miljön. Resultatet låter vänta på sig ungefär lika länge som det tar för att få fram en någorlunda trovärdig manus-dialog. Och hade det inte varit för Andreas Wilson (bekant från Ondskan) i rollen som Johan Ståhl, så hade vi redan här kunnat svepa en barmhärtighetens glömskeframkallande slöja över Den utvalde.<BR>Men nu så: Wilson biter ihop och gör sin roll som om han verkligen trodde på den. Ändå tycker man sig ha sett allting här vid ett eller annat tillfälle tidigare: smygandet i sparsamt belysta korridorer, slagsmål uppe på ett tak, lik som relativt omotiverat ramlar ner i huvudrollsinnehavares väg, farbroderligt fryntliga polisers fumliga försök till familjäritet, osmidigt hanterade kärlekshistorier samt skådespelare som behöver unison påfyllning av sina kontokort.<BR>Summarum: Den utvalde är alltså inte det man skulle välja att kalla för någon särskilt akut nödvändig sorts film. Men tack vare Andreas Wilsons offervillighet sjunker den i alla fall inte helt motståndslöst.<BR>Och söker man den sortens artificiellt förutsägbara spänning i relativt sluten miljö, som tidigare har exemplifierats i svenska filmer som <EM>Strandvaskaren</EM>, så är detta givetvis ett fynd. Extremt lättskrämda personer kan kanske till och med drabbas av nervryckningar ­ibland, i biofåtöljen.<BR>Annars finns det ju rätt gott om bra filmer på biorepertoaren i Luleå för närvarande.<BR>Se någon av dem i stället, exempelvis.</P>