Musik
Luleå Pride
Artister: Traces, Sylve, Kristin Amparo och Julia Alfrida
Dag och plats: 19 augusti i Stadsparken.
Publikmässigt börjar det bra, det är fullsatt på bänkarna när det lokala bandet Traces spelar, ett gäng 16- och 17-åringar från Luleå bestående av Noomi Nilsson Lindh, sång, Erik Egnell, gitarr och trummor, Nova Bäckström, gitarr och sång, Thyra Eriksson, elbas, och Petter Nordström, trummor.
De presenterar sig som "Luleås bästa dansband", men det är med glimten i ögat för det här handlar om hårdrock. De är duktiga både som sångare och instrumentalister, coola och sköna med attityd och entusiasm. De har bara repat ihop ett år och hunnit skriva endast en egen låt hittills, resten är covers. Men det här är ett band med framtiden för sig.
Sedan inträffar något märkligt. Större delen av publiken dryper av och när Kristin Amparo ställer sig på scenen sitter det, säg 25 personer, kvar på träbänkarna, och max lika många står på gräsmattan intill. Jag citerar nu Kitoks senaste Instagram-inlägg efter att han hoppat in som gästartist på Jakob Hellmans konsert inför 20000 personer i Malmö. "Ska jag berätta hur det känns att stå på scen inför så många? Det är det lättaste som finns." Därför att då är "överenskommelsen i lås". Det svåraste, menar han, är att spela för 15 personer.
Kvällens artister gör det bra trots allt. De ger järnet, bjuder på sig själva, berättar personliga historier om att "komma ut", om att bli svikna, om att hitta kärleken, om att våga vara sig själva.
Kristin Amparo sjunger mäktiga powerballader med tryck i och några upptempolåtar och får även sällskap av vännen Sylve, som är mer av ett popsnöre. Jag gillar hans svenska texter om kärlek – och olycklig sådan – som exempelvis: "Jag vet det gör ont men du kommer förstå/Jag måste bli ett innan vi kan bli två/Jag måste va hel innan du kan bli min/Förlåt för tårarna på din kind" i låten Två.
Julia Alfrida avslutar kvällen med intensiva fartiga danslåtar med viktiga budskap och nu är det kanske 50 personer som lyssnar. Hon jobbar hårt för att få igång publiken, lämnar scenen och går ut till dem, dansar, hoppar upp på bänkarna, i någon låt ihop med Sylve, och berättar som sig själv och sin uppväxt.
Så kom igen Luleå, det är live-musik vi pratar om, gå ut och ha lite kul!