Litteratur
Lennart Pehrson
Lögnerna. USA och kriget i Vietnam.
Bonniers
Men fakta är lite märkliga, någon krigsförklaring kom aldrig till stånd. Under många år bombade Amerika Vietnams fattigbönder med napalm samtidigt som man bäddade in hemmaopinionen i kvävande lögner, president efter president.
En del av lögnerna minns jag, de flesta av de ljugande namnen också. Och som helhet är genom Lennart Pehrsons bok ”Lögnerna” en koncis sammanfattning av Vietnamkrigets utdragna elände, en bok som ger historiskt djup åt den nuvarande presidentens närmast kosmiska bedrägerier. Tro mig, han var inte först bara för att han är störst. Kriget avslutades en ovanligt varm vår 1975, president Nixon hade då tvingats bort från Vita huset efter en rad skandaler, helikoptrarna fladdrade nervöst från ambassadtaken när de sista amerikanerna lämnade Saigon. De röda khmererna gällde fortfarande för frihetshjältar, världen var uppdelad av kalla kriget, men det var egentligen slutet av andra världskrigets epok.
Jo, allt byggde på lögner, dominoteorin om det kommunistiska världsövertagande den första, Genèveavtalet stadgade att en folkomröstning skulle hållas om Vietnams framtid, främmande makt skulle bara närvara med något hundratal militära rådgivare. Alltså blev de amerikanska truppernas hundratusental ”rådgivare”. Och nästan 60. 000 dog, men runt tre miljoner vietnameser. De hoppfulla socialreformatorerna Johnson och Kennedy var värst, som krigsherre var Nixon avtrappande. Lögnerna alltid närvarande, falska rapporter om angrepp motiverade terrorbombningar.
Johnson, Ellsberg, McNamara, Kissinger, och smärre figurer i ett skräckkabinett utan slut: George Wallace, Barry Goldwater, Bob Haldeman, Howard Hunt, Gordon Liddy. Bedragare, skurkar, senatorer, patrask allihop, men påminnelser om vad som en gång drog genom sinnet när man såg och förstod, vår upprördhet. Vi hade dessutom rätt.
Pehrson väver hela tiden in den dåtida, kulturella motsåndsreferensen. Även där namn, Neil Young, Jane Fonda, Joan Baez, Arlo Guthrie, och den kanske mest rasande - Jimi Hendrix med sin version av nationalsången.
Det började så där, ett system av lögner och av motstånd mot lögner. Maktens skamlöshet och motmaktens indignation. Trump fullföljer en tradition, tyvärr inte endast reserverad för republikaner, fast värst där. Och motmaktens indignation och de förföljda sanningssägarna består även.