Litteratur
Hynek Pallas
Grönsakshandlaren
Atlas
En samling essäer vars utgångspunkt, en grönsakshandlare som varje dag i sin butik efter att sin vana trogen lagt ut sina varor även hänger upp en banderoll i sitt skyltfönster ”Proletärer i alla länder – förenen eder!”. Inte för att grönsakshandlaren tror på denna socialistiska fras utan för att det gör hans vardag enklare. Finns det en parallell till detta beteende i vår tid?
Hynek Pallas är en intellektuell av kontinentalt snitt. Gedigen bildning och begåvad med ett snitsigt, pregnant språk. Och som sådan – med de erfarenheter från forna sovjetrepubliker i Östeuropa han som flykting till Sverige bar med sig – är det förstås närmast en omöjlighet att landa som socialist. Så det är utifrån en liberal hållning han dissekerar vår samtids politiska strukturer.
Det är ingen lätt läsning, boken är informationstät som en bikupa, bitvis snirklig men näringsrik och i sanning givande för den som anstränger sig och lägger manken till. Och nog behöver vi all den stimulans vi kan få för att hålla dagens lättuggade patentlösningar från en alltmer populistanstruken politisk agenda stången?
Bokens texter är hämtade från Göteborgs-Posten och Expressen, men utökade och sammanfogade till en helhet. Ibland blir det omtag – men vad gör det kan jag tycka? Pallas håller sin läsare i hand i en sympatisk känsla av ett pågående samtal. En dialog runt ett alltmer räddhågset samhälle med fingret ständigt i luften.
Boken bär undertiteln ”Nation, rasism, revolution och rättighetsutmaningar” och resonerar utifrån ett antal frågeställningar. Exempelvis hur Kina med sina ekonomiska muskler knör sig in i Europas infrastruktur – inte minst i öststaterna (liksom i Afrika). Allt som en del av sin strategi ”den nya sidenvägen”. Eller hur rasismen förstärktes under USA:s dysfunktionella politik, verbalt sanktionerat av president Trump.
Naturligtvis kommenterar Hynek Pallas ingående den pågående nedmonteringen av olika demokratiska instanser i Polen och Ungern. Och EU får sina fiskar varma i behandlingen i det senare fallet: en ”slapphänthet … som accelererade olyckligt under pandemin”. Hur Europas honnörsord ”Aldrig mer” kollapsade när en järnridå 2015 sänktes framför alla de flyktingar i djupaste nöd som sökte mänsklig värme. Är ”Humanism” något Bryssel bara hänger upp i skyltfönstret – frågar sig Hynek Pallas.