Serieroman
Gå med mig till hörnet
Författare & illustratör: Anneli Furmark
Galago
Mötet väcker en nyfunnen passion som kastar Elise liv över ända. Men Dagmar är gift med Jenny, och när Henrik inleder en relation med en väsentligen yngre doktorand finner sig Elise i en alltmer förtvivlad ensamhet.
Den Luleåbördiga serieskaparen Anneli Furmark är nu tillbaka med serieromanen ”Gå med mig till hörnet”, en kärlekshistoria mellan kvinnor i övre medelåldern. Med sin grovhuggna bildstil och med obönhörlig blick på kärlekens smärta vågar författaren stanna kvar där det gör ont.
Det som gör denna roman intressant är dels den välkomna skildringen av passionerad kärlek mellan äldre kvinnor, men också att denna passion är så ”typisk”. Trots att det är Elise som bryter äktenskapslöftet går hon sönder när maken Henrik träffar en yngre kvinna. Svartsjukan flödar, hon gråter floder, sorgen gör henne sjuk. Samtidigt vill hennes flamma Dagmar inte lämna sin fru. Hon vill vara med Elise ”utan att såra andra”. Elise slits mellan sin rädsla för att vara en klyscha men kan heller inte hejda sin passion. Sensmoralen skulle kunna vara att kärlekens stereotyper alltid är desamma, att dess förlopp ständigt är likartat, dess glädje och smärtor evigt återkommande.
En sådan generell tolkning behöver man naturligtvis inte göra. Man kan också med fördel läsa ”Gå med mig till hörnet” bara för att känna igen sig i misären. Det är fint att våga stanna i det vanliga, i klyschorna. Är det inte där det svider som mest?