Kontext
Malin Persson Giolito i samtal med Kerstin Wixe
Ebeneser, måndag 7 november, klockan 19
– Jag tycker att vi som har bättre förutsättningar har en större skyldighet för att skapa ett tryggt och rättvist samhälle, säger författaren och juristen Malin Persson Giolito.
Hon grät när socialdemokraterna och Olof Palme förlorade valet. Då var hon sex år gammal och trodde närmast att världen skulle gå under. Uppvuxen på Djursholm skulle man fördomsfullt kanske tro att den politiska åskådningen tippat över till andra hållet, men tron på ett samhällsbygge där alla ges likvärdiga möjligheter var snarare rättesnöre i hennes familj.
– Det fanns en grundmurad tro på folkhemmet. Att Sverige idag har mer miljardärer per capita än både USA och Ryssland har skapat en ekonomisk och social orättvisa som bland annat är grogrund för gängkriminalitet, menar hon.
Efter succén med boken "Störst av allt", som kretsar kring en skolskjutning i Djursholm, har Malin Persson Giolito valt att skriva om gängkriminalitet i sin nya roman "I dina händer", där en 14 år gammal pojke mördar sin bästa barndomskompis. En berättelse som även den planeras bli en serie på Netflix.
– Jag började skriva boken för sex år sedan. Då var gängskjutningarna mycket färre och jag låter dessa pojkars historia berättas genom de som lever i deras närhet. Samtidigt har det varit en balansakt – att inte profitera på människors tragedier, säger hon.
Samtidigt är just övergivna barn ett återkommande tema i hennes författarskap, eller mer precist, barn som är övergivna av samhället.
– Jag tror ärligt inte att anonyma vittnen kommer att lösa gängkriminaliteten, eller för den skull högre straff. Frågan är mycket större och mer komplex. Vi talar om religiösa och existentiella frågor när skuldfrågan ska ringas in. Jag har bland annat intresserat mig mycket för alla de människor som varken gjorde motstånd eller sympatiserade med nazismen. Samtidigt var de denna stora massa som möjliggjorde för Hitlers politik. Jag menar, varför valde de den strategin?
Därför funderar hon mycket på syftet med sitt eget skrivande.
– Mitt skräckexempel på politiskt författarskap är Berthold Brecht som alltid måste förklara vad man sett och vad man ska tycka innan man lämnar teatersalongen. Men om osanning ställs mot sanning kanske man ska skriva sanningen så tydligt som möjligt. Det handlar trots allt om medmänsklighet, säger Malin Persson Giolito.