Recension

Sara – med allt sitt väsen

Film och konsert

Regi: Gunilla Bresky

Producent: Stina Gardell

Foto: Erik Vallsten

Musik/kompositör: Johan Ramström

Norrlandsoperans Symfoniorkester 

Norrlandsoperan onsdag 6 november 

I dokumentärfilmen Sara – med allt sitt väsen möter vi en annan Sara Lidman än den officiella. Som en av våra största författare, politisk person och uppskattad debattör var hon mycket mån om sin integritet. Det är därför sällan som människan, kvinnan Sara med vardagsliv och kärlekssorg framträtt.

I Gunilla Breskys film om Sara får vi dock en stark gestaltning av detta via Sara som själv berättar om sitt innersta, vilket inte förekommit tidigare i offentligheten.

Foton och filmklipp på Sara i olika miljöer, citat ur hennes romaner mixas med nytagen film från huset och naturen i hennes hemtrakter i Missenträsk. Henny Mossberg, spelar övertygande Sara som barn och Malin Ackermann som vuxen. Ellenor Lindgren, som gjort succé med föreställningen Lifsens rot, väcker själfyllt liv i Saras tankar som berättarröst.

Strukturen i filmen är uppdelad på Vietnam, Västerbotten, Skogen och Kärleken och är hämtad ur Sara Lidmans dagboksanteckningar där hon naket och känslofyllt beskriver tillvaron. Där den olyckliga kärlekshistorien med Eskil, som var gift med hennes vän Grete, blottläggs och där vi får veta att ensamheten i Missenträsk bidrar till tungsinne. Vi får också träffa Leif från Arvidsjaur som blev hennes livskamrat på äldre dagar. 

Eftersom en hörnpelare i filmen är Sara Lidman och kärleken är det både märkligt och sorgligt att hennes stora kärlek till hembygden inte kommer till uttryck via hennes klassiska jernbaneepos. Nästan ingenting alls berättas tyvärr om hennes idé, tidskrävande research och arbete med de sju delarna som ingår.

Den variationsrika, nyskrivna filmmusiken i folkviseton, av kompositören Johan Ramström, framfördes live av Norrlandsoperans Symfoniorkester under urpremiären på Norrlandsoperan. Med en nyckelharpa, som traditionellt inte finns i symfoniorkestrar, skapades en säregen, poetisk och följsam klangbild. Ett extra uttryck till berättelsen om Saras liv. 

Regissören Gunilla Bresky, som arbetat i Luleå med kulturprogram i P1 under 36 år har även gjort 10 dokumentärfilmer tidigare och kände dessutom Sara Lidman väl. Hennes tanke med filmen, att påminna oss om Sara och komma ihåg henne för sitt mod och sin solidaritet men också inspirera, inte minst den unga publiken som kanske inte vet vem hon är, har stora chanser att lyckas med budskapet.