Litteratur
Staffan Göthe. Dramatiker, skådespelare, regissör.
Författare: Kent Hägglund
Förlag: Korpen
Det brukar sägas om Staffan Göthe att han är just en sådan dramatiker som i blixtrande exakta scener förmår fånga denna systemförändring.
Troligen är det rätt. Nu får beskrivaren själv sin beskrivning i en intervjubok av Kent Hägglund, från kasperteatern på lekskolan i Luleås 1940-tal till Dramaten och alla andra scener som föreställer världen. Sextiotalets frigörelse, hundår och succéer, äktenskap och tuktat missbruk, allt får sin plats i en detaljrik, emellanåt alltför detaljrik genomgång av detta kulturliv. Som i stilen mest liknar en kommenterad arkivkapsel över Staffan Göthes totala produktion. Mest intressant är nog de händelserika åren i Göteborg där ny teater skapades och där sjuttiotalsvänstern var som bäst (jo, och som sämst också, men då i det rena partiväsendet).
Nå, livet fick sin början 1944 i Luleå där gossebarnet föddes. Pappan dalmas, mamman jämte, (Luleå fick ju tidigt vissa kosmopolitiska drag), ett slitet hyreshus på Köpmangatan, golvkallt och trasiga korkmattor. Yrkesbanan stakades ut när den unge Staffan besökte Cirkus Scott och såg ”Baby Mistin”, en belgisk gosse i ljusblå sjömanskostym, tillika xylofonvirtuos. Staffans far tillverkade kasperdockor och på lekskolan (i Betlehemskyrkan) fanns en ung lärarinna med nymodiga pedagogiska idéer, däribland just kasperteater.
Teaterliv alltså, som skådespelare, regissör och dramatiker. Professor vid teaterhögskolan i Malmö, meritlistan mer än övertygande, folkets kärlek har också infunnit sig, bland våra stora dramatiker är han nog den mest avhållne. ”Kalkon i en resväska” heter hans senaste pjäs, faiblessen för drastiska pjäsnamn står sig och dramat fortsätter.