Konsert
Familjen
Plats: Boden Pride, Folkets hus 30 oktober klockan 18.
Familjen, som funnits sedan 2007, består egentligen bara av en person, Johan T Karlsson från Hässleholm. Det är han som både sjunger och skriver materialet och i sin egen studio gör han även arrangemangen. De två allra mest kända heter "Det snurrar i min skalle" och så "Malmö stad" som hördes i SVT:s dramaserie "Tunna blå linjen". 2014 var han med i "Så mycket bättre" och översatte Ola Salos "Breaking up with god" till "Göra slut med gud" som också slagit stort. Det här är tre riktigt bra och catchiga låtar som vi får höra under kvällen. Men jag kan inte klaga på resten heller under den här korta timmen som konserten varar.
Klädd i silverglitter från topp till tå äntrar han scenen. Till synes obekymrad av det låga publikantalet sätter han igång och gör sin grej med aldrig sinande energi. Han dansar, tjuter, hoppar, klappar och jonglerar med mikrofonen. På livespelningar har han med sig Andreas Tilliander på synt.
Arrangören gör det klart för alla redan innan det startar och hon gör det med pondus: Ingen får sitta och trycka på en stol längs väggen, alla ska ställa sig upp och dansa och vifta med prideflaggor. Det funkar tydligen för alla reser sig samfällt upp och snart dansar de också. Tips, tips, så kan man göra kanske även på andra ställen när musiken passar? Det blir mycket härligare på det viset, åtminstone när det handlar om taktfast, dansant elektronisk pop. Att sitta på en stol vore emot naturlagarna. Det är den här typen av konsert som får en att sluta grubbla på livet en stund och istället bara leva. Jag tror att det här är vad alla unga människor hade behövt nu efter pandemin!
Johan T Karlsson med sin breda skånska är oemotståndligt charmig, omöjlig att inte gilla. Texterna går väl inte fram perfekt hela tiden i den öronbedövande inramningen, men en del låtar har politiska budskap, åt vänster och emot främlingsfientlighet. Annars är det mycket klassiska poptexter om känslor och kärlek.
Det är en varm, intim stämning. Lokalen är som tur är liten, det hade varit värre i en gymnastiksal. Och Familjen är stor nog att sätta sig över det sviktande publikantalet och fokuserar istället på oss som är där. "Tack så mycket. Det här var skitkul. Jag älskar alla er som kom hit", avslutar han.