Olof Palmes röst ljuder genom högtalarna och orden "fördomen har alltid sin rot i vardagslivet. Den gror på arbetsplatsen och i grannkvarteret" är inte startskottet på en historielektion. Nej, det är Sandro Cavazzas sätt att börja sin spelning på Sommarfesten. Publiken som står längst fram har väntat länge på att de få ta emot en av Sveriges mest streamade artister, eller kanske vi ska säga världens?
Sandro Cavazzas karriär tog fart på riktigt med låtar som "High with somebody" som släpptes under 2018 och såklart Avicii-låten "Without You". Sedan dess har hans röst hörts på de flesta radiokanaler och hans musik har spridit sig över hela världen. Kanske är det därför inte så konstigt att det är en sådan stor publik som har samlats för att se honom. Och när han dundrar in på scenen finns det ingen hejd på jublet. Låten "What kind of man" drar igång ett pärlband av hits. För om det är något som Sandro Cavazza har så är det hits. "High with somebody", "Used to", "Gonna love ya" och "Happy Now" är välkända och trots att jag inte tror att alla vet att det är han som rösten på alla låtar från början så kan publiken varje ord på låtarna, de har hört dem exakt överallt. .
Och låt oss prata om hans röst. Han fullkomligt leker fram tonerna som om det inte vore någon ansträngning alls. På "High with somebody" åker hans röst jojo mellan tonerna och det låter inte som att han gör en större ansträngning än att prata. Rösten är bärande genom konserten och är ett konstant kvitto på att han egentligen skulle kunna sjunga vad som helst, med den rösten skulle allting låta fantastiskt.
Sandro Cavazza känns väldigt naturlig på scenen. Han försöker sig på en halvtaflig norrländska och pratar om att han blev förvirrad när han kom till Luleå airport. ”På den ena skylten stod det Piteå och på andra Boden. Jag fattade ingenting" berättar han och publiken skrattar åt hans tokighet. Anekdoten om att han åt gröt när han började jobba med musik i Los Angeles för att han inte hade råd med någon annat har han dragit förut. Men vem bryr sig, Sandro Cavazza ser ut att ha otroligt roligt på scenen. Det finns en yta av stora scenen som han inte har varit på och jag är nervös över att han ska trassla in sig i mikrofonsladden, den är överallt och ingenstans.
Tillsammans med Avicii så gjorde han låten "Without You" och den får bli ett självklart avslut på kvällens spelning. ”Jag pratar alltid om Tim” säger han och berättar om Tim Bergling. Sedan blir det en stilla stund på scenen. Han sitter stilla vid trumsetet under en lång stund, med huvudet mellan knäna. Det är nog fler än jag som har en lite extra speciell relation till den låten. För mig går det inte att lyssna på den låten utan att tänka på de som lämnat oss för tidigt. Och det är svårt att hålla tillbaka känslorna när låten exploderar i den välkända melodin.
Men varför spelade han egentligen Olof Palmes tal från 1965. Mitt förslag är att han, precis som jag, tyckte att det blev väldigt snyggt att börja och sluta spelningen med en text om fiender. Senaste singeln "Enemy" får nämligen avsluta kvällens spelning efter att publiken har ropat in honom för ett extra nummer.
Och efter konserten är slut så funderar jag på vem som egentligen hade roligast; publiken eller Sandro? Min gissning är att det är en delad vinst i konsertupplevelse.