Samisk historia snubblar på gestaltningen

Dansföreställningen "of itself: in itself" är en berättelse där ekot över kolonisationspolitikens konsekvenser löper som en röd tråd. Tyvärr är idén bättre än gestaltningen, menar kulturredaktör Eva Åström

Dans- och musikföreställningen "of itself: in itself" är en mycket symboltyngd föreställning där kroppens relation till jorden utforskas.

Dans- och musikföreställningen "of itself: in itself" är en mycket symboltyngd föreställning där kroppens relation till jorden utforskas.

Foto: Andreas Nilsson

Recension2021-12-03 06:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Dans

of itself: in itself

Koreograf/Dansare: Marit Shirin Carolasdotter
Dansare: Linnéa Sundling, Sebastian Björkman
Ljudgestaltning & Musik: Annelie Nederberg, Nina Nordvall Vahlberg
Text/Spoken Word: Juvvá Pittja
Ljusdesign: Erik Wiedersheim-Paul
Kostymdesigner: Anna Ardelius

Gästspel på Dansinitiativet

"of itself : in itself" är en dans- och musikföreställning som ingår i projektet Humans & Soil, ett forsknings- och performanceprojekt initierat av koreografen Marit Shirin Carolasdotter. Föreställningen vill beskriva kroppens konkreta relation till jorden med syfte att lyfta frågeställningar om icke-repatrieringen av Sámi och Ainufolkets kvarlevor samt problematisera exploateringen av land och kroppsliga rättigheter. Med andra ord en föreställning med ett ärende.

Publiken inbjuds redan i entrén att medverka genom att ta med sig en näve jord in i scenrummet – scenen är förövrigt täckt av jord som de tre dansarna sakta "föds ur". En födelse som sker i symbios med ett symboltyngt ljudlandskap bestående av diverse olika musikaliska instrument som trumma, mortlar, kaffekvarnar, gitarr och skelettdelar där även tystnaden och andningen är betydelsebärande i delar av verket.

Det är stämningsfullt. Det skaver. Det gör ont och är stundtals vackert. Men, tyvärr är idén bakom verket bättre än gestaltningen som likt ett frö virrar runt i vinden.