Teater
Framtidsspelen
Manus: Athena Farrokhzad
Regi/koreografi: Carl Olof Berg
Scenografi: Emil Wickholm Thuresson
Skådespelare: Lucas Carlsson, Françoise Fournier, Timimie Gassko Märak och Anna Wadström
Norrbottensteatern, scen 3 den 2 mars
På scenen; fyra gråklädda gestalter tävlar om en biljett till den perfekta framtiden. Vi hör deras inre tankar; ”vadå för framtid?” ”Tror inte jag vågar”. Någon är aggressivt taggad, en annan nyfiken. En är oroad. Det är som en mix av filmen ”The Hunger Games” och teves ”Robinson” där ”vinsten” bygger på andras nederlag. Är "Framtidsspelen" en spegelbild av vårt samhälle i miniatyr? Spelet är uppdelat i tre moment där deltagarna i tur och ordning slås ut.
Så ser den yttre ramen ut. Men styrkan i föreställningen är alla de tankar, farhågor, lustar, drömmar och oro som skådespelarna förmedlar och som bygger på 203 ungdomar som ensemblen lyssnat till och gjort till sina. Omkvädet ”Om jag fick bestämma” följs av tankar höga som mer jordnära. ”Om jag fick bestämma skulle man få livstid för mobbing. … skulle mensskydd vara gratis. Skulle pensionärer få det bättre, skulle jag få råd att gå på bio, skulle man få ha keps på lektionen”. Och så helt plötsligt ”Om jag fick bestämma skulle pappa älska mig som jag är.” En replik som skär rakt in i hjärtat.
Spelet är avskalat, musiken pulserar dovt. Ibland avbryts dialogen av rytm och snygga dansinslag där skådespelarna uttrycker såväl längtan som ångest i böljande suggestiva rörelser. Det blir ett slags totalteater som förför. Publiken både fnissar och kollar storögt, killarna bär alla keps. Det märks att de berörs. Dansinslagen ger paus och utrymme för egna associationer. Och att ensemblen talar såväl svenska som meänkieli och franska förhöjer känslan och gör oss till de världsmedborgare vi ju är.
Först tänkte jag att de saknas hetta och reell fara i spelet. Men tror sen att regissören/koreografen Carl Olof Berg samt den fina ensemblen med Lucas Carlsson, Françoise Fournier, Timimie Gassko Märak och Anna Wadström valt en mer varsam spelstil. Föreställningen får säkert tillräckligt med hetta av den fond av europeiskt mörker den står mot.
För manus svarar poeten Athena Farrokhzad som haft workshops med högstadieelever från Luleå, Kiruna och Gällivare. Tankar som sedan vävts ihop med pjäsen. En smartare, köttigare temperaturmätare på tillståndet i landet än alla torra opinionsundersökningar vi översköljs med. Det är ju valår gubevars.
”Framtidsspelen” turnerar som skolföreställning i länet plus några offentliga föreställningar. Missa inte om du har möjlighet.