R Kelly tillhör ju de mest fascinerande personerna i musikhistorien. Otvivelaktigt briljant, men samtidigt anstruken av viss hybris och med problematisk kvinnosyn. Nu verkar det ha brunnit i huvudet på honom. För här kommer en skiva som heter Svarta trosor och som låt för låt är en frispråkig, minst sagt, hyllning till det kvinnliga könsorganet. Och med frispråkig menar jag att Tommy Nilssons Jag vill ha sex med dig framstår som otydlig i jämförelse.
R Kelly har alltid sett sig som en sensuell sovrums-crooner, men det här är så osmakligt att det går över alla gränser. Med låttitlar som Throw this money on you sätts ribban för kvinnosynen i hans värld. När han dessutom rent musikaliskt är mil från sin storhetstid är det bara att konstatera att det är ett haveri av sådana mått att det kommer att diskuteras av musikforskare i årtionden framöver.
Bästa låt: All the way.