Litteratur
Noveller
Tessa Hadley
Översättning: Marianne Tufvesson
W&W
Vilket helt enkelt betyder att man träder in i tonårsflickan Cecilias gestalt i avslutningsnovellen, hon vars kropp och sinne en dag revolterar mot medelklasslivets prydliga normalitet och trivsel. Och sprängs loss från historieintresse, konstförståelse, förstående föräldrars förståelse och all tänkbar anpasslighet. Och går in i detta frihetens osäkrade rum som återfödd, men nu ansvarig för såväl framgång som elände.
Tror man i vart fall, det är semesterresa i Florens och kulturarvets regisserade välbehag innesluter den fostrade familjen där fadern är bibliotekarie och modern skriver historiska romaner och Cecilia föds gammal av gamla föräldrar, till allas förvåning. Tills denna dag när deras enda dotter vaknar och känner sig malplacerad, i sig själv och i Florens.
Liknande sådana under kan Tessa Hadley servera, ideligen. Och hennes språkliga mästerskap kan måla upp själva situationen, om ni föredrar liknelser kunde man säga att hon är som en senromantisk konstnär med dragning åt detaljrealism. En historiemålare från 1800-talets mitt som förebådar naturalismen. Ungefär så skriver hon.
Närvaron i hennes texter blir magisk, men trovärdig, aldrig svamlig eller orerande. Ändå har novellerna djup, plötsligt slår hon in avsnitt med analytisk elegans, stor förståelse och beläsenhet.
Vad jag menar är förstås att hon är mycket bra. Novellformen kräver mästerskap för att inte bli banal eller effektsökande. Hadleys förmåga till dialektiska spänningar och oförlösta slut med lång efterklang är sådant man finner hos de stora ryska novellisterna, Tjechov eller Turgenjev exempelvis. Novellfigurernas inre och deras yttre är fångade i sitt spel, som stämmorna i en stråkkvartett, de följer sina teman, sina variationer. Men finalerna är mindre dramatiska än förväntat, Tjechovs gevär får hänga kvar med laddningen intakt, explosionen ägde rum någon annan stans.
Tessa Hadley är professor vid universitetet i Bath, undervisar i kreativt skrivande. Den egna kreativiteten har hittills resulterat i sex romaner och tre novellsamlingar. Kritiken är som regel översvallande, rättvist nog.