Myten om kvinnlig rivalitet krossas i miniopera

I den komiska minioperan "Versus", som utspelas under fyra ronder, utforskas historiens idéer om kvinnor som missunnsamma rivaler.

Med humor som vapen krossas myten om kvinnlig rivalitet i minioperan "Versus" som hade premiär på Norrlandsoperan i fredags.

Med humor som vapen krossas myten om kvinnlig rivalitet i minioperan "Versus" som hade premiär på Norrlandsoperan i fredags.

Foto: Elin Berge

Recension2021-05-24 16:30
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Opera

Norrlandsoperan 

Versus

Regi, bearbetning, dramaturgi: Helena Röhr

Musikalisk ledning: Jonas Olsson

Scenografi, kostym: Annsofi Nyberg

Ljusdesign: Johan Jerrskog

Sångare: Susanna Levonen, Monica Danielsson

Musiker: Jonas Olsson, piano, My Hellgren & Frida Bromander, cello, Erik Ottosson, kontrabas, Mats Lindström, slagverk

Varifrån kommer egentligen påståenden om att kvinnor inte kan samarbeta, att kvinnor går bakom ryggen på varandra, att de är grälsjuka och att tjejer inte kan leka tre tillsammans? 

Patriarkatet och flertusenåriga strukturer har bidragit men kanske också det faktum att vi kvinnor fortfarande befinner oss på en begränsad arena där vi måste slåss extra ihärdigt för att ta oss fram för att behålla vår plats. 

I "Versus" skildras detta både vemodigt och humoristiskt och med dramatisk utrycksfullhet, av mezzosopranerna Susanna Levonen och Monica Danielsson. Men tyvärr, trots deras rika och kraftfulla röster, var det stundtals svårt att höra alla ord så textmaskin efterlyses även om operan sjungs på svenska. 

Den första ronden, eller scenen, som utspelas i "Versus", har rubriken makt och är baserad på Schillers "Maria Stuart". I en sista kamp på liv och död möts drottning Elisabeth I av England och Maria Stuart av Skottland, som tidigare försökt lönnmörda Elisabeth I.

I rond nummer två, med rubriken skvaller, står förtal och giftigheter i centrum. Här drabbar Arsione och Célimène samman i 1700-tals salongerna som de såg ut i Moliéres "Misantropen". Kvinnorna ger intryck av att tycka om varandra men i själva verket hatar de varandra. 

Konkurrens är rubriken på rond nummer tre. Här fightas Fru Kvist och Fröken Blom om det lilla utrymme marknaden ger dem i klädbranchen under 1980-talets yuppie-era. Systemet i kapitalismens spel tvingar dem att förgöra varandra. 

Rond nummer fyra, med rubriken möte, resulterar i kommunikation, solidaritet och systerskap. 

Regissören Helena Röhr pekar skickligt i en riktning – vad vi behöver göra i den patriarkala verklighet vi lever i som både kvinnor och män förlorar på. Att samhällsrummet behöver byggas om, att vi måste ta ansvar för oss själva och för att mötas, istället för att spela spel och roller. Styrka och humor är självklara ingredienser i det arbetet. 

Minioperan är baserad på kammaroperan "Kvinnogräl" från 1986 av tonsättaren Lars Johan Werle och med libretto av Kerstin Forsmark. 

I "Versus", som är 30 minuter längre än "Kvinnogräl", har Lars Johan Werles stilblandade musik fyllts ut med Verdi, Boccherini, Paula Malmborg och Per Nörgård vilket fungerar utmärkt. Musiken är mycket njutbar och operan har framgångsrikt bearbetats av Helena Röhr.

Operan hade premiär på Norrlandsoperan fredags, spelas i maj och juni.