Trion är utrustade med klaviatur, en liten synt, en akustisk gitarr och några rytmiska loppisfynd från kanske en förskola eller ett bönehus i form av till exempel ägg och kastanjetter.
Det är svårt koka soppa på begagnade ägg och kastanjetter – ännu svårare att göra musik med bra drag. Man vill ha lite bra drag när man står och fryser arslet av sig på Gültzauudden. Som vanligt har man varit övermodig och tänkt att det är en sommarfestival och det regnar ju inte.
Det är ju fint och så. Texterna är sorgliga och kylskåpspoetiska. Speciellt "Egnahemshus" som verkligen hade passat i detta avskalade format. Men de nöjde sig med andra mindre bitterljuva låtar som "Tesla vill int komma hit" och roadtriphiten "Om jag nånsin far till Jakobstad igen".
Vid första ögonkastet kan man tro att hela poängen med Vasas flora och fauna är finlandssvenskan. Det är oerhört vackert. Dialekten slår genom taket om man skulle rangordna olika sorters svenska efter konstnärligt värde. I Luleå hade dom int så mycket mer att bjuda på och då man märker där och då att det inte räcker.
I själva verket har Vasas flora och fauna andra kvalitéer. Hur de förenar glesbygdspop med exotiska rytmer och melodier och skapar något nytt. Jag vill varmt rekommendera albumet "Veneziansk afton". Det är mer än bara finlandssvensk melankoli. Tyvärr bjöd de bara på vaggvisor idag.