Litteratur
Sånger vid avgrunden – En berättelse om beroende
Författare: Kristian Lundberg
Förlag: Bladh & Bladh
Efter många års nykterhet går författaren Kristian Lundberg in på Systembolaget i Malmö och köper en liter vin. Några timmar och några Systembolag senare har han druckit sju-åtta liter. Återfallet leder rakt ner i fyra års tungt heroinmissbruk där författaren knarkar bort allt han håller kärt. Från tillvarons yttersta gräns skriver han sin berättelse. Vad betyder det att vara beroende? Vad betyder det att vara förlorad?
Kristian Lundberg har i flera böcker skildrat beroende och missbruk i Malmö och ”Sånger vid avgrunden” är hans mest självbiografiska bok på ämnet. Som en sista utpost mot döden ser den tidigare flerfalt prisade författaren och litteraturkritikern det som sitt uppdrag att inte gå under utan att lämna ett vittnesmål om beroendets helvete.
Trots Lundbergs förmåga som både poet och författare når ”Sånger vid avgrunden” inte fram. Den spretiga formen och de många upprepningarna i språket gör att kärnan i boken känns mer som gnäll än som öppenhjärtigt vittnesmål. Harangerna om missbrukaren som redan död och som den ständige förloraren blir tröttsamma när de återkommer gång på gång. Inte heller är de långa metalitterära styckena om skrivprocessens utmaningar speciellt intressanta att läsa. Liksom många andra författare låter Kristian Lundberg här själva skrivandet komma i vägen för det han vill skriva om.
”Sånger vid avgrunden” är som bäst när onödiga litterära pretentioner och poetiska komplex faller bort och Kristian Lundberg bara berättar. Om barndomen, ungdomen, vännerna. Om förlusterna och skammen. Om livet på gatan. Det svåra är sällan särskilt krångligt.