Recension: "Nära till tårar – på grund av skratt"

Hundra år av kamp, svett och tårar – hur kul kan det bli? Helt fantastiskt visar det sig.

Therése Lindberg och Karin Paulin gör prickfria insatser i "Ja må hon leva", som hade premiär på Norrbottensteatern under lördagen.

Therése Lindberg och Karin Paulin gör prickfria insatser i "Ja må hon leva", som hade premiär på Norrbottensteatern under lördagen.

Foto: Pressbild

Recension2021-10-09 19:38
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Bland krogsorl och charkbrickor inleds föreställningen med ett medley från 100 år av musik och kvinnliga klädstilar. Där sätts tonen. Det kommer bli två timmar av bekanta karaktärer, uppseendeväckande kostymer och högklassig musik. Det blir ett zappande bland fest och skratt i högt tempo (förrutom i en händelsefattig älgvandring – som ändå blir till märkligt bra innehåll).

Att få hjälp av Emma Peters och Emma Molin för att skapa en humorföreställning är ungefär som att anställa First Aid Kit för att sjunga stämsång. Det är i princip de häftigaste namnen som går att locka och det kan inte gå fel. Men släng upp ämnet kvinnlig rösträtt och ingenting är säkert längre.

Visst är det roligt att kampen går framåt, men går det att skratta åt saken?

undefined
Therése Lindberg och Karin Paulin gör prickfria insatser i "Ja må hon leva", som hade premiär på Norrbottensteatern under lördagen.

Få kan ge en fullständig vittnesskildring över de senaste 100 åren, men konsensus är nog att det inte varit så förbannat roligt för kvinnor. Många är av uppfattningen att jämställdhetskampen skördat alltför få framgångar och de har närmare till tårar än skratt.

Men när humor kan framställas ur mörker brukar det bli som bäst, och när det gäller humor är få bättre än Grotesco-medlemmarna. Här är det nära till tårar – på grund av skratt. Skickligt klämmer de in en "arg 1920-talstant" (Karin Paulin) som namndroppar kvinnokämpar och själv sätter fingret på problematiken kring att göra sig lustig över kvinnor som kämpat i motvind (konkretiserat genom en lövblås).

Mitt bland garven finns en aggressiv feministdebatt, den goda och ynkliga mannen, våldsamma uppgörelser, en svart metoo-ironi och en stolthet att ta med sig.

undefined
Kulturmannen (Jonas Hellman Driessen), skådespelaren (Therése Lindberg), norska programledaren (Kristine Gulbrandsen) och författaren (Maria Pontén) i talkshowen "Skvalaren", som är en av många parodier på välbekanta format.

Firandet av 100-årsjubilaren på ett äldreboende är återkommande, precis som ”Fångarna på slottet”-karaktärer som Dandy Sådeså, Lena Ryse och kulturmannen Christian Larsson. Flera välkända tv-program dyker upp i ny tappning och hyllade låtar blir avklädda som kvinnofientliga i leende programmet "Trallala".

Det är svårt att klaga på någonting faktiskt. Varenda skådespelare gör nästan prickfria insatser, både i leverens och i sång – ska någon lyftas fram är det lika bra att hänvisa till namnen i faktarutan intill. 

Bättre underhållning än så här hittar ni inte norr om Scalateatern och Norra hamn i Luleå blir rimligtvis ett hett besöksmål framöver. Det är den här typen av föreställningar som lockar ny publik, den här varianten av helhetsupplevelser som sysselsätter barnvakter, den här sortens glädje som lyser upp hösten. 

Ja må den leva.

undefined
Det har gått hundra år sedan kvinnorna fick rösträtt. I "Ja må hon leva" skapar Anna Wedin, Sara Wohlin Zerpe, Karin Paulin, Maria Pontén, Therése Lindberg, Kristine Gulbrandsen och Nora Bredefeldt en effektfull humorföreställning på ämnet.
undefined
Den "arga tanten" (Karin Paulin) tar ut sin frustration på männen (Jonas Hellman Driessen och Martin Sundbom) i ett av många kraftfulla musiknummer.
Recension

"Ja må hon leva"

Norrbottensteatern, Luleå

Längd: 2 timmar och 20 minuter inklusive paus.

Manus: Emma Peters med Emma Molin.

Regi: Emma Peters.

Musikarr och kompositioner: Martin Sundbom.

Medverkande: Nora Bredefeldt, Kristine Gulbrandsen, Jonas Hellman Driessen,Tomas Isacsson, Therése Lindberg, Karin Paulin, Maria Pontén, Martin Sundbom, Anna Wedin, Sara Wohlin Zerpe.

Bäst: En efterlängtad krogshow som serverar dans, skratt och dryck.

Sämst: Att ämnet fortfarande kan skapa många högaktuella skämt.