Hela hans negativsamling förvaras numer hos Luleå kommun. Bergboms bilder är främst dokumenterande. Fotosamlingen är en rik källa till Luleå stads historia under senare delen av 1900-talet, dess kulturhistoriska värde kommer att öka för varje årtionde.
Bergboms bilder ligger till grund för Stadsarkivets bok ”Luleå under 60-talet”, urval och kommentarer har gjorts av arkivets personal under redaktörskap av den nyligen avgångne Thomas E:son Åkerlund.
Huvudintrycket av boken är att årtiondet var kraftfullt, produktion och konsumtion stod i centrum, ökande varumängder distribuerades (varuhusen Domus och EPA), persontransporter utvecklades, massbilism, och nya informationskanaler etablerades (TV). Inflyttningen till Luleå krävde bostäder, stadsdelarna Mjölkudden och Kallkällan byggdes upp.
Bokens geografiska avgränsning är staden Luleå, Nederluleå och Råneå figurerar endast som inkorporeringsobjekt när steget togs mot storkommun 1969, Luleå utvidgade stad som benämningen var till 1971. Landsbygden försvagades på 1960-talet, det traditionella småjordbruket strukturrationaliserades och befolkningen minskade.
Det som skildras är framgångens historia, den ekonomiska, sociala och kulturella omvandlingen. Men inte de miljöer som omvandlades, utplånades, annat än i förgängelseögonblicket. Det gamla biblioteket (gamla rådhuset i stadsparken) brändes som övningsobjekt för brandkåren i maj 1965, ett nytt bibliotek hade tagits i bruk några månader tidigare. Det nya småindustriområdet Skutviken tog form efter mitten av 1960-talet, det ruffiga gamla industri- och verkstadsgyttret på Luleå varvs område och vid Bergnäsbrons fäste på stadssidan fanns dock kvar ytterligare några år.
Frejakranen på Svartön sprängdes bort sommaren 1964, ny malmhamn hade tagits i bruk strax innan. Frejakranen hade inte bara under 60 år varit en dominerande siluett österut, den bar också på en industriutveckling från lika lång tid. Den hann med ångdrift samt olje- och eldrift.
1960-talet förknippas ofta med uttrycket rekordåren. Det märks att den föreställningen har styrt fotografen och även de som ett halvt sekel senare har gjort urvalet av bilder. I Luleås tidiga 60-tal fanns dock mycket ålderdomligt kvar. När vägbanken mot Mjölkudden började byggas sågades isen upp på gammalt vis, med muskelkraft och speciella fogsvansar för issågning. När schlagerstjärnan Gunnar Wiklund fotades i mars 1960 var gatan framför honom upplöst till lervälling, vårsol och biltrafik, smågator var fortfarande inte asfalterade.
Boken inleds med en översikt av bilder från utställningen 1960 på Loet ”Norrbotten kommer”. Temat förändring och framgång kan också exemplifieras av stadens första rulltrappa, Domus 1962, eller första prästvigningen i Luleås domkyrka 1965 av en kvinna. Både världsligt och andligt var statt i förändring. Den avgående landshövdingen Manfred Näslund betonade 1966 att Luleå måste satsa alltför att få en teknisk högskola. Framtiden skulle byggas. En tematisering med den tanketråden borde kanske ha betonats tydligare i redigeringen.
1960-talet hade stark ekonomisk tillväxt. Det är kärnan i den ”Stora berättelsen” om årtiondet. I boken har visats processens ljusa framsida, den mörka frånsidan är en annan berättelse.