Litteratur
Luleå kommun: Stadsarkivets Årsbok 2020 – 2021
Boken innehåller intressanta längre och väldokumenterade uppsatser om stadens historia och utveckling men också kortare mera kåserande bidrag. Boken är rikt illustrerad med ett delvis unikt bildmaterial.
Historikern Mauritz Nyström beskriver utförligt Bergströmska handelshusets uppgång och fall. Det grundades av Christoffer Bergström som 1826 lät bygga huset vid Rådstugatan, vilket är det enda handelshus som finns kvar i Luleå från den tiden. Christoffer bedrev en vitt förgrenad byteshandel. Hans kunder levererade framför allt tjära och bytte till sig salt, spannmål, kaffe, tobak och brännvin. Marknaderna i Jokkmokk, Råneå och Överkalix spelade en stor roll för affärerna.
Sonen Nils-Erik Bergström övertog 1847 ledningen av handelshuset. Han var till en början framgångsrik, men han förmådde inte förändra verksamheten i takt med tidens ekonomiska omvandling och tvingades till konkurs 1882.
Professorn i teknikhistoria, Staffan Hansson, står för ett par längre uppsatser, vilka beskriver näringslivets utveckling i Luleå 1920 – 1945 och det industriella livet i Nederluleå och Råneå under samma period.
Hanssons väl underbyggda framställning visar hur 1920-talets Luleå – en lantlig småstad med svagt näringsliv – så småningom tack vare utbildningsinsatser, en växande verkstadsindustri och den avgörande tillkomsten av NJA i början av 1940-talet, är på väg mot att bli metallstaden.
Jan-Olof Nyström gläder alla dialektintresserade med sina funderingar över varför svanen inte har ett eget namn i lulemålet. En möjlig förklaring är att svanen var en ovanlig fågel i de här trakterna förr. Bengt Pohjanen upplyser Nyström om att i Överkalix-målet heter svan ”emt”. Detta ord finns också i Värmland, till exempel i ortnamnet Ämtervik.
Arkivarien Tomas Carlsssons bidrag, ”En bildskatt från Klöverträsk” presenterar ett rikt urval av porträttfotografen Johan Bergströms foton från 1920-talet, fantastiska bilder som berättar om en gången tid.