Musik
Kammarmusik och kvinnohistoria
Medverkande: Sofia Sahlin, tvärflöjt och Asuka Nakamura, piano.
Verk av Jesper Nordin, Ylva Skog, Claude Debussy, Anna Bon di Venezia mfl.
Kulturens hus lilla sal, tisdag 22 november
Såväl väl exekverad kammarmusik som lite kvinnohistoria fyllde ut programmet i ett arrangemang av Luleå kammarmusikförening som egentligen skulle ha gått av stapeln för två år sen om inte covid kommit emellan. Nåväl, bättre sent än aldrig då det blev en fin kväll med utgångspunkt i den historiska personen Ingegerd Olofsdotter. Just dotter till Olof Skötkonung, svensk kung vid förra millennieskiftet, alltså runt år 1000 e Kr.
Ledigt och associativt blev det en kväll runt det kvinnliga konstnärskapet genom historien, hur kvinnor (av god börd nota bene) i enstaka fall lyckades göra avtryck även i musikhistorien – allt förmedlat av Sofia Sahlin som också framförde sånger och visor förutom spel på tvärflöjt där hennes tolkning av Claude Debussys ”Syrinx” från 1913 – ett standardverk för varje tvärflöjtist med självaktning – rymde stark inlevelse.
Kvällen bjöd på såväl medeltida musik med sin typiska harmonik i den gregorianska sången men också helt nutida som Jesper Nordins ”Departing water” från 1995 där ett pulserande flöjtspel agerade rytmiskt med pianot. Där fanns smäckra drillar och sylvassa övertoner från flöjten. De mer vilande, lugna partierna med laddade pauseringar berörde mest och nog kunde vi höra små, små ekon från Debussy. Sofia Sahlin läste verser av Olav Haraldsson från ca 1016 som hon sen själv snyggt kommenterade med ”Brudmarsch efter Larshöga Jonke” på tvärflöjt. Ett stycke vi annars känner igen från Jan Johanssons ”Jazz på svenska”.
Ryska kompositören Sofija Gubajdulina – en frontgestalt inom modern rysk konstmusik – och hennes ”Skogsklanger” rymde lustfyllt finurliga duetter med flöjt och piano omväxlat med kraftfulla accenter i rätt massiva tonflöden. Skogen har många ansikten som vi vet.
Efter paus introducerades den italienska kompositören Anna Bon di Venezia och hennes Sonat 1 nr V i tre satser för flöjt och piano med omisskännlig doft av wienklassicism. Oklanderligt framförd. Kvällen avslutades med Ylva Skogs (född 1963) ”Moon Pieces No 1-5” där Asuka Nakamura elegant fångade det vi lite till mans och kvinns associerar med månen: det skirt drömska. Luftigt pärlande musik inte minst i tredje satsen ”Månstenar”.